Sveriges långsiktiga arbete mot antibiotikaresistens
Sedan 1999 har Statens veterinärmedicinska anstalt samlat in och analyserat data om antibiotikaanvändning och resistens. Nu visar rapporten Swedres-Svarm 2024 att Sverige står starkt i kampen mot antibiotikaresistens – men utmaningar kvarstår.
Publicerad 2025-07-01

I 25 år har SVA, i samarbete med Folkhälsomyndigheten, arbetat med att samla in, analysera och sprida data om antibiotikaanvändning och resistenta bakterier hos djur och i livsmedel. Detta arbete presenteras årligen i rapporten Swedres-Svarm, som blivit ett viktigt verktyg för både forskning och praktisk tillämpning inom området.
– Exempelvis har data för djur och människor i över tjugo år publicerats gemensamt av SVA och Folkhälsomyndigheten. Detta enligt principen att de båda sektorerna hänger samman och kan påverka varandra. En princip som numera benämns One Health, säger Oskar Nilsson, antibiotikaexpert på SVA.
Swedres-Svarm 2024 bekräftar att resistenta tarmbakterier hos slaktkycklingar, som tidigare var ett växande problem, nu hålls på en låg nivå tack vare riktade åtgärder och bred samverkan.
– År 2010 upptäcktes till exempel att en stor andel av slaktkycklingar i Sverige bar på resistenta tarmbakterier. Men genom samverkan är förekomsten sedan flera år på en låg nivå, säger Oskar Nilsson.
Ett viktigt initiativ inom den veterinärmedicinska sektorn är samarbetet mellan SVA och Gård och djurhälsan i projektet SvarmPat, som i år firar 20 år. Projektet fokuserar på bakterier som orsakar sjukdom hos lantbrukets djur och har ökat kunskapen om resistensutveckling på fältet.
Men trots framgångar visar den senaste rapporten också att det finns nya utmaningar. Till exempel har andelen luftvägsinfektioner hos nötkreatur där penicillin inte har önskad effekt ökat. Delvis på grund av resistens och delvis på grund av bakterier som penicillin inte biter på naturligt.
– Det här understryker vikten av fortsatt övervakning och klok antibiotikaanvändning, särskilt i situationer där behandling måste påbörjas innan resistensanalys kan göras, säger Oskar Nilsson.
Övervakningen spelar därmed en dubbel roll – den ger en bild av läget, men fungerar också som ett beslutsunderlag för veterinärmedicinska rekommendationer.
Framgångarna bygger på samverkan – och framtiden kräver fortsatt samarbete mellan myndigheter, veterinärer, djurägare och organisationer.
– Möjligheten att hantera de utmaningar som finns ligger i samverkan mellan myndigheter, veterinärer och djurägare samt deras organisationer. För friska djur och trygga människor även i framtiden, säger Oskar Nilsson.