Stärkt veterinär beredskap i EU tack vare One Health-samarbete
Svenska SVA har spelat nyckelroll i flera projekt – fokus på zoonoser, antibiotikaresistens och datadelning. EU:s förmåga att upptäcka, förebygga och hantera utbrott av zoonotiska sjukdomar är starkare än någonsin – mycket tack vare det avslutade One Health European Joint Program (OHEJP).
Publicerad 2025-04-22

För svenska veterinärer har programmet inte bara skapat nya verktyg i kampen mot sjukdomar. Det har också stärkt det internationella samarbetet kring djurhälsa, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.
– Vi har genom One Health-programmet kunnat bygga både kunskap och konkreta verktyg för att hantera komplexa utmaningar, som antibiotikaresistens och smittspårning, säger Gittan Gröndahl, tf statsveterinär på SVA.
Programmet, som pågick mellan 2018 och 2023, har samlat 44 partners från 22 europeiska länder i en rad tvärvetenskapliga projekt. Bland annat har en digital katalog över smittämnen (CARE) utvecklats, där SVA bidragit med karakterisering av bakterier. Detta förbättrar möjligheterna att snabbt identifiera och stoppa utbrott av sjukdomar som sprids mellan djur och människor.
– Den typen av gemensamma referenssystem är avgörande för att vi ska kunna agera snabbt vid misstänkta utbrott, säger Gittan Gröndahl.
Inom projektet FULL FORCE har man vidareutvecklat strategier för att motverka antibiotikaresistens med hjälp av beräkningsmodeller. SVA:s insats har bland annat fokuserat på smittspridning i svenska grisbesättningar. Erfarenheter från andra EU-länder har integrerats, vilket gett en mer heltäckande bild av resistensproblematiken inom djurhållning.
Simuleringsövningen SimEx har visat på vikten av samverkansförmåga vid akuta zoonosutbrott. Den nationella övningen i Sverige avslöjade brister i informationsflöde och beroende av enskilda kontakter. Insikter som nu används för att förbättra krisberedskapen.
– Vi måste ha gemensamma plattformar och rutiner – inte bara goda viljor – för att klara nästa stora sjukdomsutbrott, säger Gittan Gröndahl.
Samarbetsprojektet ORION har också förbättrat datadelning mellan sektorer och länder. SVA rapporterar nu mer effektivt i sina sjukdomsövervakningsprogram, vilket i längden stärker hela den svenska livsmedelssäkerheten.
Slutligen har modellen från projektet NOVA, för att spåra sjukdomar i livsmedelskedjan, införts i Sveriges övervakningsplanering. Ett viktigt steg mot en mer kostnadseffektiv och proaktiv livsmedelssäkerhet.