Årets torka kan medföra en ökad risk att afrikansk svinpest (ASF) förs in i Sverige. Orsaken är att djurägare kan behöva köpa in hö, halm och foder från ASF-smittade länder. Grishållare behöver därför följa vissa rekommendationer för att minska risken för smitta med importerat foder. Det gäller även för andra djurhållare som tar in foder från ASF-länder för att minska risken för smittspridning till vildsvin.
I områden där afrikansk svinpest (ASF) finns hos vildsvin är lokalt skördat foder en riskfaktor för smitta till tamgrisar. För att kunna använda foder och strö måste det lagras vildsvinssäkert en viss period innan det ges till grisarna. Spannmål och färskt gräs ska lagras i en månad och halm ska lagras tre månader efter skörd. Om du ska importera foder och halm från ett land med ASF måste du alltså lagra det såsom beskrivs ovan innan du ger det till dina grisar. Detta gäller även för användning av foder vid åtel till vildsvin.
SVA bedömer att det mest sannolika scenariot för hur ASF skulle kunna nå Sverige är via icke kommersiella gris/vildsvinsprodukter från länder där afrikansk svinpest finns. Kommersiella fläskprodukter bedöms inte vara en risk. Släng matrester i soporna, lämna dem inte i markerna efter en picknick eller vid rastplatser utmed vägar så att vildsvin kan komma åt dem. Likaså ska man inte mata grisar om man är på gårdsbesök.
ASF, fortsätter att slå hårt mot vildsvin och grisnäring i EU-länder som Tyskland, Polen och de baltiska staterna. I Sverige är fokus på dels att minimera risken för att virussjukdomen når landet, dels att utveckla förmågan att kunna bekämpa den effektivt om den skulle komma hit. Därför är informationsinsatser viktiga och här samverkar SVA med bland annat med länsstyrelser och branschorganisationer. Jordbruksverket har också tecknat avtal med frivilliga försvarsorganisationer för att snabbt kunna få hjälp med hantering av vildsvinskadaver vid ett eventuellt utbrott.
Risken för introduktion av ASF bedöms relativt sett vara högre i Skåne, Halland, Blekinge och Södermanland. Därför har Jordbruksverket särskilt koncentrerat sitt arbete till dessa län.
– Vi samarbetar med de fyra länsstyrelserna kring smittskydd, beredskap och vildsvinsförvaltning. Länsstyrelserna bidrar även med skyltning och annat kommunikationsarbete. Viktiga erfarenheter och goda exempel kan i nästa steg ge nytta för samtliga län – även om risken just nu bedöms som något högre i dessa fyra län kan ASF dyka upp var som helst i landet, säger Maria Cedersmyg, smittskyddshandläggare på Jordbruksverket.
Tidig upptäckt av smittan är mycket viktigt för att kunna bekämpa den och minska de negativa effekterna av ASF. Under den första halvan av 2023 undersöktes 43 upphittade vildsvinskadaver för ASF av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Alla visade negativt resultat för viruset.
– För att vara säkra på att vi hittar smittan om den kommer behöver vi undersöka fler vildsvin, och för det är vi helt beroende av rapporter från jägare och allmänhet. Man kan rapportera upphittade vildsvinskadaver på rapporteravilt.sva.se. Grishållare som upplever sjuklighet eller dödlighet bland tamgrisar ska kontakta sin veterinär, säger Erika Chenais, statsveterinär på SVA.
