Veterinärer spelar en avgörande roll i att förhindra spridning av zoonoser och antibiotikaresistens, men hur väl rustade är de för detta redan under utbildningen? En ny studie, genomförd av forskare från bland annat Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och University College London, kartlägger veterinärstudenters kunskap om smittskydd och biosäkerhet vid tio etiopiska universitet. Studien, publicerad i Frontiers in Veterinary Science, pekar på behovet av att modernisera veterinärutbildningen för att bättre möta globala hälsohot genom One Health-konceptet.

Vilda djur fungerar ofta som reservoarer för smittämnen som kan påverka både husdjur, sällskapsdjur och människor. En ny omfattande studie, publicerad i Parasites & Vectors (2024), kartlägger förekomsten av vektorburna patogener hos europeiska grävlingar (Meles meles) och belyser deras potentiella roll i smittspridning. Studien, som genomfördes av forskare från nio europeiska länder, identifierar flera sjukdomsframkallande mikroorganismer som kan ha relevans även i Sverige.

Feber av okänd orsak kan vara en frustrerande diagnostisk utmaning, speciellt när blodprover, bilddiagnostik och kliniska undersökningar inte ger några tydliga svar. En ny studie från forskare vid Cornell University, Governors State University och University of California, Davis, publicerad i Veterinary Medicine and Science, undersöker en möjlig lösning: analys av blodets mikrobiom. Forskarna menar att bakteriesammansättningen i blodet kan ge nya ledtrådar till vad som ligger bakom långvarig feber utan klar diagnos.

Under 2025 genomförs en omfattande kartläggning av MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) hos grisar i hela EU. Studien syftar till att kartlägga förekomsten av bakterien samt identifiera vilka varianter som finns bland grisar i olika länder. I Sverige är det SVA som ansvarar för genomförandet.

Ett av Europas första katastrofmedicinska centrum för djur ska utvecklas i Sverige. Fokus ligger på att skydda livsmedelsproduktionen, men även tjänstedjur och sällskapsdjur ska få bättre omhändertagande vid kriser och krig.

Jordbruksverket föreslår skärpta djurskyddsregler för sällskaps- och hobbydjur. Syftet är att säkerställa att djuren får leva i en miljö som möjliggör deras naturliga beteenden.

Regeringen har gett Konkurrensverket i uppdrag att kartlägga pristransparensen inom djursjukvården. Arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare ser positivt på initiativet och hoppas att det kan bidra till en mer faktabaserad debatt om veterinärvårdens kostnader. Samtidigt påpekar de att vård av levande djur inte alltid kan prissättas i förväg.

För att göra forskningsresultat mer tillgängliga och användbara för lantbrukare lanserar nu Stiftelsen Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion ett nytt initiativ – Stallförsök. Genom kortare och mer praktiskt förankrade studier direkt på gårdar hoppas man minska avståndet mellan forskning och verklig tillämpning.

Forskare vid SLU har utvecklat en AI-baserad metod som kan identifiera och analysera bröstbensskador hos värphöns. Metoden kan bana väg för friskare höns och en mer hållbar äggproduktion.

Svenska Kennelklubbens centralstyrelse (CS) har nu fastställt de reviderade exteriöra mål-bilderna för bostonterrier, engelsk bulldogg, fransk bulldogg och mops. Syftet med mål-bilderna är att ge en vägledning kring de förändringar i hundarnas exteriör som krävs för att uppfylla SKKs programförklaring, där hälsa ska vara en prioriterad faktor i all avel.

Svenska lantraser av nöt, får, get och fjäderfä är en del av Sveriges levande kulturarv, men många av dem är fortfarande hotade. En ny utvärdering visar att stöden som finns är viktiga, men otillräckliga. För att stärka bevarandearbetet föreslås nu flera förbättringar.

Sociala medier har förändrat hur djurägare söker information om djurhälsa, men samtidigt har gränsen mellan fakta och desinformation blivit allt mer diffus. En ny studie publicerad i Journal of the American Veterinary Medical Association (JAVMA) undersöker hur felaktig information sprids inom veterinärmedicin och hur detta påverkar både djurägare och veterinärer.

Kirurgiska ingrepp som kräver stentar kan innebära flera risker, inte minst behovet av upprepade operationer för att ta bort dem. En ny systematisk översikt kartlägger potentialen hos biologiskt nedbrytbara stentar (BDS) i veterinärmedicinen – en teknik som kan förändra hur vi behandlar en rad sjukdomstillstånd hos sällskapsdjur.

Ekokardiografi är standardmetoden för att bedöma hjärtförändringar vid myxomatös mitralisklaffsjukdom (MMVD), men den är inte alltid tillgänglig på alla kliniker. En ny studie visar att den radiografiska mätmetoden vertebral left atrial size (VLAS) kan vara ett kostnadseffektivt alternativ för att upptäcka vänster förmaksförstoring.

En ny studie har undersökt serum- och avföringskoncentrationer av alfa-1-antitrypsin hos friska hundar. Resultaten kan ge en bättre förståelse för hur denna biomarkör kan användas vid diagnostik av kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar och proteinförlorande enteropatier.

Djurhärbärgen fyller en viktig funktion för djur i nöd, men spelar också en roll i att stötta djurägare som befinner sig i svåra livssituationer. En ny studie publicerad i tidskriften Pets kartlägger en växande yrkesroll där socialt arbete och veterinärmedicin möts – med fokus på djurägarsocialt stöd, mental hälsa och krishantering.