Kirurgiska instrument som kommer i kontakt med steril vävnad klassificeras som kritiska medicintekniska produkter och bör enligt etablerade riktlinjer steriliseras för att eliminera alla former av mikrobiellt liv. Trots detta används kemiska desinfektionsmedel i många veterinära verksamheter som ett alternativ till sterilisering, bland annat av ekonomiska och praktiska skäl. 

För att undersöka hur väl dessa rutiner fungerar i praktiken provtog forskare kirurgiska instrument och operationsytor på tio smådjurskliniker i Veracruz i Mexiko. Totalt samlades 60 prover in efter att klinikernas ordinarie desinfektionsrutiner hade genomförts. 

Bakterieväxt i var tredje prov

Bakterieväxt påvisades i 19 av de 60 proverna, motsvarande 31,6 procent. Fynd gjordes på bland annat skalpellhandtag, saxar, peanger, nålförare och operationsbord. Positiva odlingar påträffades vid åtta av de tio deltagande klinikerna. 

Bland de identifierade bakterierna fanns arter inom släktena Staphylococcus, Pseudomonas, Acinetobacter, Burkholderiaoch Bacillus. Flera av dessa bakterier är välkända inom både human- och veterinärmedicinen och har tidigare kopplats till vårdrelaterade infektioner och miljökontamination. 

Den vanligaste bakteriegruppen var Bacillus, som stod för drygt 40 procent av de isolerade fynden. Forskarna påpekar att dessa bakterier bildar sporer, vilket kan bidra till att de överlever rutinmässiga rengörings- och desinfektionsåtgärder. 

Vanlig desinfektionsmetod i fokus

De flesta klinikerna använde bensalkoniumkloridbaserade desinfektionsmedel, antingen ensamt eller i kombination med klorpreparat. Forskarna konstaterar att denna typ av kvartära ammoniumföreningar har begränsad effekt mot bland annat bakteriesporer och vissa gramnegativa bakterier. 

Samtidigt medger författarna att studien inte var utformad för att jämföra olika desinfektionsmedels effektivitet. Koncentrationer, kontakttider och rengöringsrutiner kunde inte standardiseras eller verifieras, vilket gör att resultaten måste tolkas med försiktighet. 

Forskarna påpekar också att förekomst av bakterier på instrument inte automatiskt innebär att patienter utsatts för smittrisk. Studien undersökte varken bakteriemängder, virulensfaktorer eller om några infektioner faktiskt uppstod till följd av kontaminationen. 

Del av ett större hygienarbete

Trots begränsningarna menar forskarna att resultaten illustrerar de utmaningar som kan finnas kring instrumenthantering i veterinär verksamhet. De lyfter särskilt fram vikten av rengöring före desinfektion, korrekt hantering av instrument samt tillgång till lämpliga steriliseringsmetoder. 

Ur ett One Health-perspektiv pekar de också på att brister i infektionskontroll kan bidra till spridning av mikroorganismer mellan djur, personal, djurägare och den omgivande miljön. 

Frågor om vårdhygien, infektionskontroll och antimikrobiell stewardship kommer att stå i fokus även i Svensk Veterinärtidning nr 7/2026.

ReferensOlivares-Muñoz A, Bravo-Ramos JL, Lopez-Gomez Y, Sanchez-Montes S, Carbajal LAO, Otero MGS, Jacinto-Cruz AA, Exsome CP, Romero Salas D. Preliminary Exploratory Assessment of Residual Bacterial Contamination After Routine Instrument Reprocessing in Small Animal Veterinary Clinics in Veracruz, Mexico. Acta Microbiologica Hellenica. 2026; 71(2):15.