Dysenteri (B hyodysenteriae) utgör en betydande ekonomisk belastning för svenska grisbesättningar och kan vara svår att upptäcka. Sveriges Grisföretagare och SVA har formaliserat samverkan för att bekämpa sjukdomen.
Även om dysenteri inte är en vanligt förekommande sjukdom i svenska grisbesättningar är det prioriterat att undersöka och utreda smittkedjan. Sedan 2020 undersöks besättningar för dysenteri även vid en låggradig misstanke.
– Vi insåg vikten av ett samarbete där veterinärer, slakterier och grisproducenter arbetar tillsammans för att minska risken för utbrott och spridning av dysenteri, säger Jeanette Elander, Sveriges Grisföretagare.
Under tre år har utvecklingen av svindysenteri dokumenterats och följts noggrant av SVA, sakkunnig partner i projektet, som nu tillsammans med Sveriges Grisföretagare publicerat sin slutrapport. Och det finns ytterligare kunskapsgap menar man från veterinärled.
– Vi misstänker att spirocheter, den bakteriegrupp som är aktuell här, även finns i tarmfloran hos avvanda grisar. Det är av yttersta vikt att vi fortsätter att undersöka om även kliniskt friska grisar kan bära på smittan, säger Per Wallgren, SVA.
Arbetet har visat att specialiserade slaktgrisuppfödare kan få in smittan via inköp av symtomfria smågrisar, men också via in- och utlastning av grisar. Bakterien finns i gödseln och redan vid låga smittdoser kan smitta spridas vidare.
Rapporten beskriver hur ett nytt gemensamt arbetssätt stärker medvetenheten och kunskapen om hur man kan eliminera svindysenteri i Sverige. Strategier och arbetssätt finns att läsa på Svenska Köttföretagens webbsida.
