I Sverige förknippas hantavirus främst med sorkfeber, som orsakas av Puumalavirus och framför allt förekommer norr om Dalälven. Men förutom fallen av hantavirus som upptäcktes på kryssningsfartyget Hondius och skapade en mediestorm, har det internationella intresset för hantavirus ökat under senare år, inte minst i takt med diskussioner om klimatdrivna förändringar av smittspridning och nya urbana riskmiljöer.

Den aktuella översiktsartikeln beskriver hur olika hantavirus är kopplade till specifika gnagararter och hur förändringar i ekosystem, nederbördsmönster och temperatur kan påverka både värddjur och smittvägar.

Författarna lyfter särskilt fram att urbanisering och ökade kontakter mellan människor och gnagare kan skapa nya epidemiologiska situationer. Ett exempel är Seoulvirus, som främst associeras med råttor och som återkommande har uppmärksammats internationellt i samband med tamråttor och urbana miljöer.

Artikeln går även igenom de två huvudsakliga kliniska syndromen hos människa: hemorrhagisk feber med renalt syndrom (HFRS), som dominerar i Europa och Asien, samt hantavirus pulmonary syndrome (HPS), som främst förekommer i Nord- och Sydamerika.

Forskarna konstaterar att diagnostiken fortfarande kan vara utmanande eftersom tidiga symtom ofta är ospecifika och kan likna flera andra infektionssjukdomar. Serologi och molekylära metoder som RT-PCR används i dag för att bekräfta infektion, men tillgången till avancerad diagnostik varierar globalt.

Ett återkommande tema i artikeln är behovet av ett tydligare One Health-arbete där veterinärmedicin, humanmedicin och miljöövervakning integreras bättre. Författarna menar att övervakning av gnagarpopulationer och tidig identifiering av förändrade smittmönster kan få stor betydelse för framtida beredskap.

Samtidigt understryker forskarna att mycket fortfarande är oklart kring hur klimatförändringar faktiskt kommer att påverka olika hantavirus geografiskt. Effekterna väntas skilja sig mellan olika regioner och olika gnagararter, vilket gör utvecklingen svår att förutse.

Även om artikeln främst fokuserar på humanmedicinska konsekvenser lyfts veterinärmedicinens roll fram som viktig inom övervakning, smittspårning och förståelse av samspelet mellan djur, miljö och människor.

Referens:Widodo WT, Khairullah AR, Ambarika R, Widoretno W, Maha MS, Furqoni AH, et al. Hantaviruses as priority zoonotic diseases: A comprehensive review. Thai J Vet Med. 2026;56(2):11.