Ett 30-tal hundar från Ryssland har importerats till Sverige av en ideell organisation som förmedlar gatuhundar till ägare i Sverige. I samband med importen i juni gjorde polska myndigheter stickprov vid den polska gränsen och det visade sig då att en hund inte hade tillräckligt skydd mot rabies.
Jordbruksverket beslutade därför att provta samtliga hundar som förts in i samma sändning samt hundar i ytterligare en sändning för att undersöka om det finns systematiska brister i vaccinationen. Hittills har 17 prover analyserats. Alla hade skriftliga intyg på att vara vaccinerade mot rabies, vilket krävs för att få föra in hundar till EU. I knappt hälften av fallen hade hundarna tillräckligt skydd. I ett av fallen tydde provsvaret på att hunden inte alls var vaccinerad, och Jordbruksverket fattade därför beslut om avlivning. I övriga fall hade hundarna vaccinerats före införsel, men har inte utvecklat fullgott skydd.
– Vi analyserar nu de övriga proverna från de aktuella sändningarna av hundar. I början av nästa vecka kommer vi även att leverera en rapport utifrån resultaten till Jordbruksverket. Den kommer att innehålla slutsatser och rekommendationer på åtgärder för att minska risken för att hundar med för dåligt rabiesskydd tas in i Sverige, säger Maria Nöremark, tillförordnad biträdande statsepizootolog på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Det finns i dagsläget på EU-nivå ingen begränsning av handel av hundar baserat på deras levnadsförhållanden. Om djuren uppfyller införselkraven, och är friska nog att transporteras, är det lagligt att importera dem. Om det upptäcks hundar inne i landet som trots laglig införsel kan utgöra en smittrisk kan Jordbruksverket besluta om åtgärder för att minimera risken, till exempel isolering eller avlivning.
