Kroniskt stressade djur drabbas av försvagat allmäntillstånd och immunförsvar vilket är dåligt ur ett djurskyddsperspektiv. För kommersiell djurhållning innebär det sämre kvalitet på animalieprodukter och att en större mängd kött får kasseras vilket i sin tur påverkar jordbrukarnas ekonomi och konsumenternas matkvalitet negativt. Trots det finns idag inga pålitliga sätt att mäta långvarig stress hos djur.
Forskare från Sverige och Brasilien har nu i studier på kycklingar sökt efter tecken på hur långvarig stress kan påverka generna, så kallade epigenetiska förändringar. Kort innebär det att en viss sorts molekyler kommer att fästa vid olika delar av dna-strängen, så kallad metylering, beroende på hur djuret levt. Det kan ge långvariga effekter i hur generna uttrycks. Gener kan till exempel aktiveras eller stängas av.
Hos de stressade fåglarna hade metylgrupperna bundit till de röda blodkropparnas dna på ett hela annat sätt än hos kycklingarna i kontrollgruppen. Även om forskarna inte kunde se hur länge de här förändringarna kvarstod var de ändå en indikation på att kycklingarna utsatts för långvarig stress.
– Det är tidigt, men resultaten från den här studien är ett steg på vägen mot att kunna identifiera specifika epigenetiska markörer som kan vittna om den stress som kommersiellt uppfödda djur utsättas för i sin livsmiljö. Det skulle vara mycket användbart att ha ett diagnostiskt verktyg för att spåra återkommande stress i uppfödda djur och det kan till exempel leda till en förbättrad hälsa och skydd för uppfödda djur, förbättrad kvalitet på kött och mjölkprodukter samt minskad antibiotikaanvändning, säger Carlos Guerrero-Bosagna som forskar i miljötoxikologi vid Uppsala universitet.
Studien har publicerats i tidskriften ”Frontiers in Genetics”.
Läs hela artikeln här.
