Många ryttare vänder sig till sociala medier för att dela med sig av tips och få svar på frågor. Samtidigt tycker ryttarna att informationen som sprids på nätet kan vara problematisk och efterfrågar lättillgänglig och faktabaserad kunskap, enligt ny forskning.
Lovisa Broms, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö universitet, har frågat ryttare mellan 15–80 år var de hittar kunskap om hästar och ridning.
Tidigare forskning visar att just sociala medier är viktiga för ryttare och att ridsporten har synts förhållandevis lite – med tanke på hur stor sporten är – i traditionella medier, men också att sociala medier kan vara problematiska. För vad är det egentligen för kunskap som sprids och utbyts där?
Ryttarna uttrycker nämligen, enligt Lovisa Broms, att de som skiljer sig från dem själva, exempelvis gällande ålder eller erfarenhet, inte kan bedöma informationen som cirkulerar på sociala medier lika bra. Samtidigt används sociala medier av ryttare i alla åldrar, och inom olika grenar och grupperingar inom sporten.
Ridsporten i Sverige är en organiserad idrott med institutioner som försvaret (historiskt sett), ridskolan och ridsportförbundet som grund. Detta avspeglas till viss del i vem ryttarna gärna vänder sig till med frågor, nämligen välbekanta auktoriteter.
– Ryttarna i vår studie säger att de litar allra mest på erfarna hästmänniskor i den närmsta
kretsen: Tränare och veterinärer, men också andra ryttare på ridskolan eller i stallet. En person uttryckte exempelvis att ”vi vill ha en 1177 för hästar” och en annan sa att det behövs en ”häst-Wikipedia”. Ryttarna vill ha lättillgänglig, vetenskapligt baserad kunskap där de också ser källorna.
I studien, som utfördes i Sverige och Norge, svarade 1 655 personer på en enkät och 28 fokusgruppintervjuer genomfördes. Cirka 90 procent av utövarna inom ridsporten i Sverige är kvinnor, och detta avspeglar sig också i vilka som svarade på frågorna.
