Sjukdomarna som står i fokus är bland andra den smittsamma livmoderinflammationen CEM, luftvägsinfektionerna kvarka och EHV-4, hästcoronaviruset samt fästingburna infektioner som TBE och anaplasma. Flera av dessa kan leda till allvarliga konsekvenser som inställda tävlingar, stängda stall och höga vårdkostnader.

– Att övervaka de här sjukdomarna handlar både om hästarnas välmående och om att skydda hästnäringen i Sverige, säger Johanna Lindahl, statsveterinär vid SVA.

Islandshästar testas för CEM

Ett av projekten fokuserar på att stoppa spridningen av CEM, som kan orsaka infertilitet hos ston och kräver omfattande smittspårning och behandling vid utbrott. Under 2025 planerar SVA att testa samtliga islandshästar inom svensk avel.

– CEM är mycket fruktad inom hästaveln. Smittan kan leda till stora ekonomiska förluster när stona får problem att bli dräktiga och smittspårning och behandlingar ska genomföras, säger Gittan Gröndahl, tillförordnad statsveterinär vid SVA.

CEM har nyligen konstaterats i Danmark och även i Sverige, vilket gör risken för fortsatt spridning särskilt hög. Eftersom smittade hästar inte alltid uppvisar symptom krävs ett brett testprogram för att identifiera bärare.

Spårar hästcorona i gamla prover

I ett annat projekt riktas uppmärksamheten mot hästcorona – en virusinfektion som orsakar feber och kolik. Genom att analysera prover från äldre biobanker försöker forskarna ta reda på hur länge viruset har funnits i Sverige.

– Vi har redan kommit fram till att hästar utsattes för cirkulerande coronasmitta redan för tjugo år sedan. Nu gräver vi ännu längre bakåt i tiden, berättar Branislav Lakic, biträdande statsveterinär.

Projektet undersöker också hur stor andel av hästar i drabbade stall som utsöndrar virus via träcken, hur länge utsöndringen pågår samt hur länge antikroppar kvarstår i blodet. Resultaten väntas ge viktig kunskap om smittrisk och immunitet.

Nationell kartläggning av kvarka och fästingburna sjukdomar

Ett tredje projekt kartlägger förekomsten av de luftvägsrelaterade infektionerna kvarka och EHV-4, samt fästingburna sjukdomar som TBE och anaplasma. Genom blodprover från hästar över hela landet vill forskarna fastställa hur utbredd smittan är i dag.

För TBE, som kan orsaka hjärnhinneinflammation, och anaplasma, som leder till hög feber, ska forskarna även identifiera geografiska områden med särskilt hög smittorisk.

– När vi får en baslinje för smittläget kan vi också skapa effektivare strategier för att skydda hästarna och samtidigt stärka hästnäringen, säger Gittan Gröndahl.

Särskilt kvarka beskrivs som ett stort problem, då sjukdomen kan stänga hela anläggningar i veckor eller månader. Nya hästar, särskilt importerade, innebär en ökad risk för smittspridning.

– Därför är det viktigt med bra rutiner för karantän, smittskydd och vaccination, betonar de tre statsveterinärerna som leder projekten.

Tunga finansiärer bakom satsningen

Bakom forskningen står bland andra Jordbruksverket, Kungliga skogs- och lantbruksakademin (KSLA) samt forskningsrådet FORMAS. Med den här satsningen hoppas SVA och forskarteamet inte bara kunna förebygga sjukdomar – utan också stärka en hållbar och motståndskraftig hästnäring i Sverige.