Fodret under sintiden påverkar inte bara kon utan också råmjölkens kvalitet och kalvens hälsa. Trots det har forskningen om biomarkörer som speglar dessa samband varit splittrad.

I denna systematiska översikt har ett internationellt forskarteam gått igenom 70 publicerade studier (1949–2024) där mjölkkor eller dikor fått någon form av näringstillskott under sent dräktighet och där biomarkörer mätts i kolostrum eller övergångsmjölk.

Totalt identifierades 47 olika biomarkörer, som kategoriserades i:

  • Exponeringsmarkörer (till exempel fettsyror, vitaminer)
  • Hälsomarkörer (till exempel somatiskt celltal, immunoglobuliner)
  • Statusmarkörer (till exempel proteinfraktioner)

I en metaanalys av 22 av studierna kunde man visa att tilläggsfodring i snitt ökade IgG-koncentrationen i råmjölken med 8,7 g/L. Dock saknade majoriteten av studierna en tydlig orsakskedja mellan tillskott och utfall, och val av biomarkörer motiverades sällan vetenskapligt.

Studien är relevant även för svenska veterinärer inom nötproduktion och djurhälsa. Den erbjuder både en uppdaterad bild av vilka biomarkörer som faktiskt används – och en kritisk påminnelse om vikten av genomtänkta studiedesigner vid framtida interventionsforskning.

Referens
Laudy Serhal, Juan-Manuel Ariza and Nathalie Bareille, Systematic review and meta-analysis of biomarkers measured in colostrum and transition milk of beef and dairy cows following maternal dietary supplementation during the dry period, Preventive Veterinary Medicine, (2025) doi: https://doi.org/10.1016/j.prevetmed.2025.106604

Biomarkörer i kolostrum – vad visar översikten?

Antal inkluderade studier: 70 (alla på försöksgårdar)
Tidsperiod: 1949–2024
Kategorier av biomarkörer:

  • 38 exponeringsmarkörer (till exempel vitaminer, lipider)
  • 47 hälsomarkörer (till exempel IgG, SCC)
  • Flera statusmarkörer (till exempel protein)

Metaanalys: 22 studier (inklusive 19 på mjölkkor, 3 på dikor)
Effektstorlek: +8,7 g/L IgG i kolostrum efter tillskott