I somras antog den amerikanska veterinärorganisationen AVMA en ny policy för integrativ veterinärmedicin (IVM). Begreppet används allt oftare i stället för ”alternativ” eller ”holistisk”, för att markera en vilja att bygga vidare på etablerad medicin snarare än att ersätta den. IVM definieras som ”en helhetssyn på djurhälsa som kombinerar konventionell veterinärmedicin med kompletterande terapier som akupunktur och kiropraktik”.

Författarna, verksamma vid Washington State University och Chi University i Florida, beskriver ett tydligt uppsving i både forskning och klinisk användning av kompletterande behandlingar. Även om utvecklingen drivs av efterfrågan från djurägare är evidensen för flera metoder fortfarande begränsad.

Akupunktur har det starkaste forskningsstödet och används främst vid smärta, inflammation och rehabilitering. Vissa studier har visat förbättrad rörlighet efter diskbråcksoperation hos hund, men resultaten är inte konsekventa.

Fysikalisk rehabilitering – inklusive laser, hydroterapi och träning – är den mest etablerade av de integrativa grenarna och har dokumenterad effekt vid ortopediska och neurologiska tillstånd. Manuell terapi och massage kan lindra smärta och öka rörlighet, men studier på djur är få och ofta små.

Integrativ nutrition bygger på individanpassade foderstrategier, särskilt vid övervikt, cancer och återhämtning, men evidensen bygger främst på klinisk erfarenhet.
Ört- och växtbaserad medicin används bland annat inom veterinär onkologi. Enstaka växtbaserade substanser, som silymarin från mariatistel, har viss dokumentation, men kvaliteten på preparaten varierar och risk för interaktioner med läkemedel finns.

Författarna betonar att ”integrativ” inte betyder alternativ, utan snarare ett försök att införa en gemensam vetenskaplig grund. Skiftet i terminologi – från alternative till integrative – speglar samma trend som inom humanmedicinen, där USA:s National Institutes of Health redan 2014 bytte namn på sitt centrum för ”Complementary and Alternative Medicine” till ”Complementary and Integrative Health”.

Artikeln visar hur det amerikanska veterinärväsendet nu försöker ge dessa metoder en tydligare plats i utbildning och forskning. För svenska veterinärer ger den en intressant inblick i en internationell trend som sannolikt kommer att väcka diskussion även här – inte minst kring var gränsen ska gå mellan kompletterande och vetenskapligt underbyggd vård.

Referens
Memon MA, Xie H. Integrative veterinary medicine: an emerging trend in veterinary practice. Am J Vet Res. 2025 Oct;86(10):e262. doi:10.2460/ajvr.25.07.0262.