Antibiotikaresistens är sedan länge en av veterinärmedicinens (och världens) stora utmaningar. Samtidigt är kunskapen fortfarande begränsad om hur länge enskilda patienter kan bära multiresistenta bakterier och vilka konsekvenser det får för smittskyddsarbetet på djursjukhus och kliniker.

I den aktuella studien redovisar forskare vid University of Minnesota erfarenheterna från ett övervakningsprogram för multiresistenta bakterier vid sitt universitetsdjursjukhus. Under 2023 och 2024 analyserades över 3 100 bakterieodlingar från hundar, katter och hästar. Av dessa identifierades 239 multiresistenta bakterieisolat hos 212 patienter. 

Den vanligaste bakteriegruppen var meticillinresistenta Staphylococcus pseudintermedius (MRSP), följt av Escherichia coli. 

Särskilt intressant var resultaten från de patienter som provtogs upprepade gånger. Av de 28 djur som hade flera odlingar under studieperioden bar hälften fortfarande på samma multiresistenta bakterie vid senare provtagningar. För MRSP var mediantiden mellan första och sista positiva odling 52 dagar, men i vissa fall kunde bakterien påvisas i upp till 256 dagar. 

Forskarna menar att detta inte nödvändigtvis innebär att djuren har varit infekterade hela tiden. Däremot tyder resultaten på att vissa patienter kan fungera som långvariga bärare, vilket kan påverka hur de bör hanteras vid framtida veterinärbesök. 

Studien illustrerar också hur antibiotikaresistens inte enbart är en fråga om val av behandling. Minst lika viktigt är arbetet med att identifiera, följa upp och begränsa spridningen av resistenta bakterier inom djursjukvården.

Mer om antibiotikaresistens, vårdhygien och antimikrobiell stewardship kommer i Svensk Veterinärtidning nr 7/2026, där temat ägnas åt hur veterinärprofessionen kan bidra till en mer hållbar användning av antibiotika.

Referens

Yustyniuk V, Boyd M, Frerichs KE, Granick J, Bender JB. Development and implementation of a multidrug-resistant organism surveillance program in a veterinary teaching hospital to support infection prevention and antimicrobial stewardship. Am J Vet Res. 2026. 

Så fungerar övervakningsprogrammet

När en multiresistent bakterie identifierades vid University of Minnesota utlöste fyndet automatiskt flera åtgärder:

  • Den behandlande veterinären informerades.
  • Patienten märktes i journalsystemet.
  • Särskilda hygien- och skyddsrutiner aktiverades.
  • Djurägaren informerades om bakteriefyndet.
  • Fallet granskades av ett tvärprofessionellt team med kompetens inom infektionskontroll och antibiotikastyrning.
  • Resultaten sammanställdes löpande för att upptäcka trender och eventuella utbrott.