Symtomen vid pyelonefrit hos katt kan vara ospecifika och diagnostiken kompliceras av att flera andra sjukdomar i njurar och urinvägar kan ge liknande fynd.

Forskare från Danmark, Sverige och Kanada har därför undersökt om inflammationsmarkörer och en markör för njurtubulär skada kan bidra till säkrare diagnostik.

I studien ingick prover från totalt 71 katter. Av dessa hade 22 pyelonefrit, 35 hade andra urologiska tillstånd och 14 var friska. Bland jämförelsegrupperna fanns katter med bland annat kronisk njursjukdom, ureterobstruktion, cystit och subklinisk bakteriuri.

SAA skilde grupperna åt

Forskarna analyserade bland annat serum amyloid A, SAA, samt kvoten mellan neutrofiler och lymfocyter och mellan monocyter och lymfocyter. SAA-koncentrationerna var signifikant högre hos katter med pyelonefrit än hos de andra grupperna och överlappningen mellan grupperna var liten.

Vid ett gränsvärde på cirka 49 mg/L hade SAA en sensitivitet på 95 procent och specificitet på 97 procent för att skilja pyelonefrit från andra urologiska tillstånd i den undersökta populationen. SAA hade bättre diagnostisk träffsäkerhet än neutrofil–lymfocytkvoten. Hos 12 av 14 katter där SAA följdes efter behandling normaliserades dessutom värdet.

Tecken på skador i njurtubuli

Forskarna analyserade också urinary kidney injury molecule-1, uKIM-1, en markör för skador på proximala njurtubuli.

Förhöjda nivåer sågs hos mer än hälften av katterna med pyelonefrit och hos katter med ureterobstruktion. Nivåerna var signifikant högre än hos friska katter och katter med cystit eller subklinisk bakteriuri.

Resultaten tyder enligt forskarna på att skador på de proximala njurtubuli är vanliga vid pyelonefrit. Däremot återstår det att klarlägga vilken klinisk betydelse uKIM-1 kan få och hur markören bäst kan användas.

Kan komplettera dagens diagnostik

Forskarna konstaterar att SAA skulle kunna bli ett värdefullt komplement vid misstänkt pyelonefrit hos katt. En inflammationsmarkör kan inte ensam fastställa var en infektion sitter, men tillsammans med kliniska fynd och övrig diagnostik kan SAA bidra till att skilja pyelonefrit från andra sjukdomar i urinvägarna.

En säkrare diagnostik kan också få betydelse för antibiotikaanvändningen. Att bättre identifiera vilka katter som faktiskt har en övre urinvägsinfektion kan ge stöd för mer riktade behandlingsbeslut.

Studien har nordisk och svensk anknytning. Huvuddelen av forskarna är verksamma vid Köpenhamns universitet och B.J. Reezigt vid Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg är medförfattare.

Källa: Jessen LR et al. Increased serum amyloid A and urinary kidney injury marker-1 concentrations in cats with pyelonephritis: a diagnostic accuracy study.Journal of Small Animal Practice, 2026;67(9):810–821.