Högmjölkande mjölkkor drabbas av energibrist, så kallad negativ energibalans, efter kalvningen när energibehovet för mjölkproduktionen är högt. När korna inte kan äta tillräckligt tar de istället energi från sina kroppsreserver. De bryter ner fettvävnad, och fria fettsyror (NEFA) cirkulerar i blodomloppet. Med sin avhandling har Wiruntita Chankeaw studerat vilken effekt negativ energibalans och NEFA har på livmoderns slemhinna, endometriet, både hos den levande kon och i en cellodlingsmodell i laboratoriet.
Livmoderslemhinnan har nära kontakt med det tidiga embryot när dräktigheten etableras. Livmoderns funktion påverkas av kons näringstillstånd, och NEFA kan påverka chanserna att behålla dräktigheten. Om dräktigheten äventyras blir det negativa, ekonomiska konsekvenser för mjölkföretaget.
Wiruntita Chankeaw
Effekten av negativ energibalans på genuttrycket som reglerar livmoderslemhinnans funktion studerades hos kor av rasen svensk röd boskap, SRB, som fått sin andra kalv (under andra laktationen).
I cellodlingsmodellen studerades livmodercellers överlevnad och celldöd samt frisättningen av proinflammatoriska molekyler och hur detta var kopplat till förändringar i cellernas genuttryck.
Studierna på levande kor visade att a) den negativa energibalans som drabbar kon kort efter kalvning påverkar livmoderslemhinnans funktion långt senare, under den period då kon ska insemineras och förväntas bli dräktig, och b) de tre dominerande celltyper som livmoderslemhinnan är uppbyggd av har väldigt specifika sätt att reagera på negativ energibalans. Tillsats av NEFA i cellodlingen påverkade cellernas överlevnad kraftigt och gav upphov till en immunreaktion som kan minska chanserna till dräktighet.
Båda typerna av studier visade att funktionen hos cellerna i livmoderslemhinnan stördes kraftigt vid negativ energibalans och/eller förekomst av NEFA. De cellfunktioner som ändrades hör till generella mekanismer i cellerna och till proinflammatoriska mekanismer, men också till specifika signaler och cellfunktioner kopplade till dräktighetssignalering från embryot till modern, och till bildandet av placentan, moderkakan.
Avhandlingen visar hur de använda forskningsmodellerna kan nyttjas för att utvärdera hur obalans i näringsförsörjningen påverkar livmoderslemhinnans funktion, och hur det i sin tur påverkar kons fruktsamhet. Resultaten visar att det finns en tydlig länk mellan kons näringsstatus och livmoderns inflammationsstatus. Det är dessutom en ny upptäckt att negativ energibalans påverkar specifika signaler som är nödvändiga för etablering av dräktigheten. Dessa fynd visar hur viktigt det är att styra utfodringen runt kalvning och undvika alltför grav eller långvarig negativ energibalans. Det är viktigt att i tidigt skede hitta markörer, som dem som projektet har identifierat i livmodern, för att kunna minska negativa effekter på mjölkkornas fruktsamhet.
