Hur vet du om en studie går att lita på – och använda i fält?
Två studier kan visa helt olika resultat, trots liknande upplägg. Då gäller det att förstå både hur studien är gjord och vilken sorts djur den faktiskt gäller. I ett pedagogiskt konferensbidrag från American Association of Bovine Practitioners (AABP) Recent Graduate Conference Proceedings, nr 1, vol 58, visar forskningsveterinären Miles E Theurer hur man som kliniker kan läsa vetenskaplig litteratur med ett kritiskt öga – och tillämpa den i praktiken.
Publicerad 2025-05-13
Veterinärmedicinen är full av beslut som ska fattas snabbt, ofta med begränsat underlag. I fält finns sällan tid att lusläsa artiklar, men enligt Theurer är det fullt möjligt att snabbt skaffa sig en uppfattning om en studies kvalitet – och om dess resultat är användbara i den egna verksamheten.
Intern och extern validitet i praktiken
En central poäng i texten är att skilja mellan intern validitet (hur bra studien är designad och genomförd) och extern validitet (hur generaliserbara resultaten är). En välgjord studie kan vara irrelevant om populationen skiljer sig för mycket från ens egna djur.
Som exempel diskuteras två studier där tildipirosin jämförs med tulathromycin vid behandling av BRD (bovint respiratoriskt sjukdomskomplex). Båda var välgjorda, men gav olika resultat. Förklaringen? De hade olika typ av djur: en studie på hög-riskdjur tidigt i insättningen, den andra på låg- till medelriskdjur i intensiv uppfödningsmiljö (så kallad feedlots).
”Utan att förstå studiepopulationerna hade man kunnat dra helt fel slutsatser”, skriver Theurer.
Vad gör man när det inte finns några data?
En annan viktig aspekt som lyfts är hur man resonerar när det helt saknas forskning. Då kan man titta på andra arter, in vitro-studier eller liknande behandlingar. Det viktiga är att vara öppen med osäkerheten – och kanske till och med genomföra ett eget fältförsök.
Texten fungerar som en handbok i kritiskt förhållningssätt till forskning för fältveterinärer och kan passa särskilt bra som introduktion för nya kollegor eller studenter. Men också som en påminnelse till erfarna veterinärer att alltid ställa frågan: ”Gäller det här mina djur?”
Bra begrepp när du läser vetenskapliga studier.
- Intern validitet – Hur väl studien är genomförd. Handlar om att minska risken för bias och att resultaten faktiskt beror på det som testas.
- Extern validitet – I vilken utsträckning resultaten kan tillämpas på andra djur, situationer eller produktionssystem.
- Nollhypotes (H₀) – Utgångspunkten i de flesta studier: att det inte finns någon skillnad mellan grupper.
- P-värde – Sannolikheten att det observerade resultatet beror på slumpen. Ju lägre p-värde, desto starkare stöd för att det finns en verklig skillnad.
- Typ I-fel (falskt positivt) – Man tror att det finns en effekt fast det inte gör det.
- Typ II-fel (falskt negativt) – Man missar en verklig effekt och tror att det inte finns någon skillnad.
