Ferroptos beskrevs först för drygt tio år sedan, men har snabbt fått stor betydelse inom humanmedicinsk forskning. Nu börjar även veterinärmedicinen intressera sig för fenomenet, som bygger på en specifik typ av lipidperoxidation i cellmembranen. När järninducerade fria radikaler bryter ner dessa lipider dör cellen – men på ett kontrollerat sätt som skiljer sig från både apoptos och nekros.

I den aktuella artikeln sammanfattar forskare från flera universitet i Asien och Europa vad som hittills är känt om ferroptos och dess potentiella betydelse för djurhälsa. De diskuterar hur mekanismen kan utnyttjas terapeutiskt – till exempel för att inducera celldöd i tumörer – men också hur överdriven ferroptos kan bidra till vävnadsskador, särskilt vid neurologiska sjukdomar och organischemi.

Även om kunskapen ännu är fragmentarisk lyfter författarna fram flera lovande forskningsspår, bland annat ferroptoshämmare som skydd mot oxidativ stress och järnmodulerande substanser som framtida cancermediciner. Samtidigt är de tydliga med att området är i sin linda: de flesta resultaten kommer från laboratoriestudier och endast ett fåtal från djurmodeller.

För de flesta veterinärer är artikeln kanske inte kliniskt användbar i nuläget, men den visar vart forskningen är på väg – mot en mer detaljerad förståelse av cellers liv och död, där nya terapier kan växa fram i gränslandet mellan biokemi och veterinärmedicin. Det gör den värd att läsa, även om det dröjer innan resultaten når den praktiska vården.

Referens
Zhou L, Nguyen T, Rahman M, et al. Ferroptosis in veterinary medicine: mechanisms, therapies, and unmet challenges. Vet Res Commun. 2025 Oct;49(5):e1234. doi:10.1007/s11259-025-00987-5.