Nyheter

En nederländsk studie, publicerad i Animals (mars 2025), jämförde amitriptylin och gabapentin vid behandling av hundar med chiari-liknande missbildning (CM) och/eller syringomyeli (SM). Resultaten tyder på att amitriptylin kan vara ett lika effektivt – eller i vissa fall bättre – alternativ än gabapentin för att lindra symtom vid dessa smärtsamma neurologiska tillstånd.

En retrospektiv pilotstudie från Ohio State University och Auburn University, nyligen publicerad i Journal of Veterinary Emergency and Critical Care (2025), visar att pulsoximetri kan vara ett tillförlitligt alternativ till invasiv blodgasanalys vid övervakning av hundar som behandlas med high-flow nasal oxygen therapy (HFNT). Studien är den första i sitt slag och kan få betydelse för hur svårt andningspåverkade hundar bedöms i praktisk veterinärmedicin.

SVA lanserar under 2025 flera nya forskningsprojekt för att bekämpa och kartlägga smittsamma hästsjukdomar i Sverige. Initiativen syftar till att förbättra hästhälsan, minska risken för smittspridning och skydda den svenska hästnäringen från ekonomiska bakslag.

Enligt Agrias nya, uppdaterade hälsoprofiler har den lugna och tillgivna rasen ragdoll för första gången tagit förstaplatsen i listan över de kattraser som har minst behov av veterinärvård – och petar därmed ned huskatten till en andraplats.

Onsdag den 26 mars samlades World Animal Protection Sverige tillsammans med flera andra organisationer till en manifestation för kors rätt att beta. Manifestationen ägde rum vid riksdagen, där omkring 150 000 namnunderskrifter överlämnades till representanter för samtliga riksdagspartier.

I dag kan djurvårdare nivå 2 som vill upp till nivå 3 gå en anestesiutbildning och därmed bli behöriga att söva sällskapsdjur och ge sederande läkemedel och läkemedel för narkos ordinerad av ansvarig veterinär. Enligt nya bestämmelser som trädde i kraft den 1 november 2023, kommer denna behörighet att begränsas efter den 31 december 2026.

Efter ett nytt fall av mul- och klövsjuka hos mjölkkor i Ungern har SVA genomfört en snabb riskvärdering. Slutsatsen är att risken för smittspridning till Sverige i nuläget bedöms som mycket låg – men experter varnar för att inte sänka garden.

Ekologisk nötköttsproduktion i Sverige ger upphov till mindre köttsvinn än den konventionella. En ny studie från SLU visar att andelen nötkreatur som aldrig når slakt är markant lägre på ekologiska gårdar – ett fynd med stora miljömässiga och ekonomiska implikationer.

Hältor utgör över 50 procent av alla hästskador, enligt Agrias skadestatistik, och kan nästan liknas vid en folksjukdom hos våra hästar. De drabbar hästar i alla storlekar och raser men är särskilt vanliga hos hästar mellan 7 och 15 år, där ridsporthästar löper störst risk. Problematiken är långtgående och har även lett till att många hästar avlivas i förtid.

Finnålsaspiration (FNA) är en av de mest använda diagnostiska metoderna inom veterinärmedicin, men små tekniska skillnader kan påverka kvaliteten på provet. En artikel från diagnostikföretaget Moichor, med medverkan av veterinären dr Bianca Murphy, går igenom hur metoden kan utföras optimalt för att förbättra diagnostisk träffsäkerhet.

Veterinärer spelar en avgörande roll i att förhindra spridning av zoonoser och antibiotikaresistens, men hur väl rustade är de för detta redan under utbildningen? En ny studie, genomförd av forskare från bland annat Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och University College London, kartlägger veterinärstudenters kunskap om smittskydd och biosäkerhet vid tio etiopiska universitet. Studien, publicerad i Frontiers in Veterinary Science, pekar på behovet av att modernisera veterinärutbildningen för att bättre möta globala hälsohot genom One Health-konceptet.

Vilda djur fungerar ofta som reservoarer för smittämnen som kan påverka både husdjur, sällskapsdjur och människor. En ny omfattande studie, publicerad i Parasites & Vectors (2024), kartlägger förekomsten av vektorburna patogener hos europeiska grävlingar (Meles meles) och belyser deras potentiella roll i smittspridning. Studien, som genomfördes av forskare från nio europeiska länder, identifierar flera sjukdomsframkallande mikroorganismer som kan ha relevans även i Sverige.

Feber av okänd orsak kan vara en frustrerande diagnostisk utmaning, speciellt när blodprover, bilddiagnostik och kliniska undersökningar inte ger några tydliga svar. En ny studie från forskare vid Cornell University, Governors State University och University of California, Davis, publicerad i Veterinary Medicine and Science, undersöker en möjlig lösning: analys av blodets mikrobiom. Forskarna menar att bakteriesammansättningen i blodet kan ge nya ledtrådar till vad som ligger bakom långvarig feber utan klar diagnos.

Under 2025 genomförs en omfattande kartläggning av MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus) hos grisar i hela EU. Studien syftar till att kartlägga förekomsten av bakterien samt identifiera vilka varianter som finns bland grisar i olika länder. I Sverige är det SVA som ansvarar för genomförandet.

Ett av Europas första katastrofmedicinska centrum för djur ska utvecklas i Sverige. Fokus ligger på att skydda livsmedelsproduktionen, men även tjänstedjur och sällskapsdjur ska få bättre omhändertagande vid kriser och krig.

Jordbruksverket föreslår skärpta djurskyddsregler för sällskaps- och hobbydjur. Syftet är att säkerställa att djuren får leva i en miljö som möjliggör deras naturliga beteenden.