Nyheter

SVA har inlett en omfattande tankmjölksundersökning för att kartlägga den geografiska spridningen av blåtunga i Sverige. Undersökningen genomförs i samarbete med Jordbruksverket. Syftet är att identifiera eventuella nya fall av sjukdomen, som påvisats i landet.

En grupp av den starkt hotade Spenglers bladsköldpadda har fått ett nytt hem på Nordens Ark efter att ha beslagtagits av Tullverket. Sköldpaddorna, som smugglades till Sverige från Vietnam, kommer nu att ingå i ett avelsprogram för att bevara arten, som hotas av både illegal handel och förstörda livsmiljöer.

En ovanligt välbevarad fossil av en plesiosaurie, en svanliknande havsreptil från dinosauriernas tidsålder, har analyserats av forskare vid Uppsala universitet. Fyndet, som är 183 miljoner år gammalt, ger nya insikter om hur dessa urtida varelser levde och anpassade sig till sin marina miljö.

Slakten av får och lamm minskade kraftigt under 2024 och nådde den lägsta nivån på nära två decennier. Samtidigt ökade slakten av nötkreatur, gris och fjäderfä. Det framgår av Jordbruksverkets senaste statistikrapport om animalieproduktionen för året.

För tionde året i rad avsätter Sveriges köttbönder tre miljoner kronor genom Branschutvecklingspengen för att stärka och utveckla svensk köttproduktion. Stödet riktar sig till veterinärer, producenter, forskare, rådgivare och entreprenörer som vill bidra till en mer hållbar, lönsam och innovativ näring.

Ett nytt forskningsprojekt vid SLU ska med hjälp av AI kartlägga de genetiska orsakerna bakom ögonsjukdomen mikroftalmi hos hästar. Projektet, som stöds av Agria Forskningsfond, syftar till att identifiera sjukdomens genetiska mekanismer och på sikt utveckla ett test för att upptäcka anlaget hos avelsdjur.

Att hålla nötkreatur inom ett betesområde utan fysiska stängsel kan låta som science fiction, men ny forskning från SLU visar att det snart kan bli verklighet. Husdjursagronomen Lotten Wahlund, doktorand vid SLU, har i sin licentiatavhandling undersökt hur virtuella stängsel fungerar i naturbetesmarker – och resultaten är lovande.

Den genetiska mångfalden hos djurarter minskar i snabb takt globalt, vilket riskerar att försämra arters förmåga att hantera miljöförändringar, sjukdomshot och klimatpåverkan. Det visar en omfattande internationell metastudie som analyserat data från över 600 arter under tre decennier.

I 75 år har World Animal Protection arbetat för att förbättra djurvälfärden världen över. Genom katastrofhjälp, mobila veterinärkliniker, kampanjarbete och forskning har de gjort en konkret skillnad för miljontals djur – och arbetet fortsätter.

Atopisk dermatit är en av de vanligaste kroniska hudsjukdomarna hos hund, och klåda är ett dominerande symtom. Nu visar en ny studie att neuroinflammation kan spela en större roll i sjukdomens patogenes än vad man tidigare förstått. Forskare från North Carolina State University har med hjälp av RNA-sekvensering identifierat förändringar i dorsalrotsganglier (DRG) hos atopiska hundar, vilket kan bana väg för framtida behandlingar.

Meningoencefalit av okänd etiologi (meningoencephalitis of unknown etiology, MUE) är neurologiska utmaningar inom veterinärmedicinen. En ny sydkoreansk fallstudie visar att immunmodulatorn fingolimod kan ha en kraftfull effekt på sjukdomsförloppet som skulle kunna bli en framtida behandlingsmöjlighet.

Vitiligo är en ovanlig hudsjukdom hos hund som oftast betraktas som en kosmetisk och icke-inflammatorisk åkomma. En ny fallrapport beskriver dock en 3-årig kastrerad tik av rasen berner sennenhund som samtidigt utvecklade anterior uveit (inflammation i ögats främre delar) och uveal depigmentering (förlust av pigment i regnbågshinnan och andra delar av ögats druvhinna) – en ovanlig kombination som hittills varit sparsamt dokumenterad. Fallet visar vikten av att noggrant utvärdera ögonförändringar hos hundar med hudpigmentförändringar och att differentiera vitiligo från uveodermatologiskt syndrom.

I den nya studien High prevalence of veterinary drugs in bird’s nests av forskare från School of Life Sciences på University of Sussex, Storbritannien och Neuchâtel Platform of Analytical Chemistry, på University of Neuchâtel, Schweiz, avslöjas att rester av veterinärmedicinska insektsmedel, såsom fipronil och imidakloprid, är vanligt förekommande i fågelbon och att dessa kemikalier kan påverka fåglarnas reproduktion negativt.

Katter, hundar och hästar har ett stort samhällsvärde och djursjukvården är en växande sektor. Ändå visar en nordisk studie att den kliniska veterinärmedicinska forskningen för dessa djurslag inte har ökat under de senaste tio åren. Forskarna betonar behovet av nya strategier och ökad finansiering för att möta framtidens utmaningar.

Grisuppfödare som uppfyller särskilda villkor har sedan 2017 kunnat tillämpa tidigare avvänjning av smågrisar. Jordbruksverket har nu utvärderat påverkan på djurskydd och konkurrenskraft. Resultatet visar på positiva effekter såväl i fråga om djurvälfärd och djurhälsa som lönsamhet.

Forskare vid SLU har identifierat en möjlig blodmarkör för att ställa rätt diagnos på hundar med sepsis i samband med livmoderinflammation. Den nya studien, publicerad i BMC Veterinary Research, visar att det så kallade KC-liknande proteinet kan hjälpa veterinärer att skilja mellan tikar med och utan sepsis.