Riskbaserad CWD-övervakning – ny studie bekräftar svensk strategi
En ny amerikansk studie presenterar en modell för att prioritera övervakningsprover vid jakt på Chronic Wasting Disease (CWD) och visar hur man kan väga varje prov utifrån sannolikheten att det skulle kunna avslöja sjukdomens första förekomst. Det är en modell som redan ligger nära den strategi som tillämpas i Sverige, enligt SVA.
Publicerad 2025-06-24

CWD är en dödlig prionsjukdom som drabbar hjortdjur och som sedan 2016 orsakat oro i Skandinavien. Att upptäcka det första fallet i ett område i tid är avgörande för att begränsa spridningen – men sporadisk provtagning av jaktvilt har ofta låg träffsäkerhet.
Artikeln, publicerad som pre-proof i Preventive Veterinary Medicine i juni 2025, presenterar en metod för att identifiera prov med hög informationsbärande potential utifrån riskfaktorer som djurart, ålder, kön, geografi och jaktstrategi. Studien bygger på data från vita svanshjortar i Tennessee, där CWD upptäcktes 2018.
Syftet är att göra övervakningen mer träffsäker vid låg prevalens – något som är särskilt viktigt i områden där sjukdomen ännu inte upptäckts.
Maria Nöremark, biträdande statsepizootolog vid SVA, upplyser om att denna typ av riskbaserad övervakning redan tillämpats i Sverige och i EU:s aktiva övervakningsprogram, liksom i Norge. Hon skriver:
”Hänsyn till hur mycket information ett prov i olika riskkategorier bidrar med finns med både i provurval och i de utvärderingar av övervakningen som gjorts. Bland annat i resultat publicerade i PVM, i EFSA:s översikter och i artiklar som Sverige har medverkat i.”
SVA har bland annat, baserat på genomförd provtagning, beräknat sannolikhet för frihet från CWD hos renar i samarbete med Norge, och i en färsk artikel i Journal of General Virology beskriver svenska, finska och norska forskare epidemiologin för sCWD – en sporadisk, sannolikt icke-smittsam form av sjukdomen som också har påvisats på äldre älgar i Sverige.
Maria Nöremark lyfter också att kunskap om olika övervakningsstrategier – aktiv, passiv och riskbaserad – kanske borde få mer plats i den veterinärmedicinska kommunikationen. SVT-redaktionen instämmer. Räkna med ett fokusnummer om detta under 2026.
Referens:
Krysten L. Schuler, Nicholas A. Hollingshead, Steven Heerkens, James D. Kelly, Jeremy E. Hurst, Rachel C. Abbott, Brenda J. Hanley, Eireann Collins and Kevin P. Hynes, A “Hazard Model” using RiskWeighted Surveillance for First Detection of Chronic Wasting Disease, Preventive Veterinary Medicine, (2025) doi: https://doi.org/10.1016/j.prevetmed.2025.106599
Baron JN, Mysterud A, Hopp P, Rosendal T, Frössling J, Benestad SL, Våge J, Nöremark M, Viljugrein H. Assessing freedom from chronic wasting disease in semi-domesticated reindeer in Norway and Sweden. Prev Vet Med. 2024 Aug;229:106242. doi: 10.1016/j.prevetmed.2024.106242. Epub 2024 Jun 14. PMID: 38924869.
Hopp P, Rolandsen CM, Korpenfelt SL, Våge J, Sörén K, Solberg EJ, Averhed G, Pusenius J, Rosendal T, Ericsson G, Bakka HC, Mysterud A, Gavier‑Widén D, Hautaniemi M, Ågren E, Isomursu M, Madslien K, Benestad SL, Nöremark M. Sporadic cases of chronic wasting disease in old moose – an epidemiological study. J Gen Virol. 2024;105(1):001952. doi: 10.1099/jgv.0.001952. Epub 2024 Feb 21. PMID: 38265285.
EFSA Panel on Biological Hazards (BIOHAZ), Koutsoumanis K, Allende A, Alvarez‑Ordóñez A, Bolton D, Bover‑Cid S, Chemaly M, Davies R, De Cesare A, Herman L, Hilbert F, Lindqvist R, Nauta M, Peixe L, Ru G, Skandamis P, Suffredini E, Miller MW, Mysterud A, Nöremark M, Simmons M, Vaccari G, Viljugrein H, Ortiz‑Pelaez A et al. Monitoring of chronic wasting disease (CWD) (IV). EFSA Journal. 2023 Apr 17;21(4):e07936. doi: 10.2903/j.efsa.2023.7936.