Leptospira-bakterier hos vaccinerade sällskapshundar
En internationell forskargrupp från Sri Lanka, Japan och USA har isolerat levande patogena leptospira-bakterier från både blod och urin hos friska, vaccinerade sällskapshundar i Sri Lanka. Resultaten visar att hundar kan vara asymtomatiska bärare av flera olika Leptospira-arter – trots full vaccination – vilket väcker frågor om både smittskydd och vaccintäckning.
Publicerad 2025-05-13

Leptospiros är en allvarlig zoonos med hög förekomst i Sri Lanka. I den aktuella studien undersöktes 20 till synes friska hundar som besökte en statlig veterinärklinik i Kandy. Alla hundar hade vaccinerats mot leptospiros med ett två-serovarvaccin (Canicola och Icterohaemorrhagiae). Forskarna kunde ändå isolera levande leptospirer i fyra urinprover (20 %) och två blodprover (10 %).
Fynd av tre olika Leptospira-arter
Tre olika arter identifierades via sekvensering av flaB-genen:
- Leptospira interrogans – klassisk P1-subkladsart med hög patogenicitet
- Leptospira kmetyi – relativt nyupptäckt art, nu för första gången isolerad från djur
- Leptospira licerasiae – P2-subkladsart, här isolerad från blod hos hund (första rapporten)
”Det mest oväntade fyndet var en hund som bar på två arter samtidigt – L kmetyi i urinen och L licerasiae i blodet”, skriver forskarna.
Tyst smittspridning och vaccinproblem
Studien visar att även vaccinerade hundar kan vara bärare av smittsamma leptospira-bakterier. Därmed kan de utgöra en risk för zoonotisk överföring till människor eller andra djur. Nuvarande vacciner skyddar bara mot specifika serovarer. Det gör det svårt att uppnå bred immunitet – särskilt i områden med flera cirkulerande Leptospira-arter.
Författarna efterlyser därför både lokal övervakning av serovarer och en utveckling av bredare vacciner med skydd mot fler arter. Studien stärker också behovet av ett One Health-perspektiv, där samverkan mellan veterinär och humanmedicin är avgörande för att bekämpa zoonotiska sjukdomar.