Syftet med studien var att undersöka biotillgänglighet och frisättningsprofil för en ny beredning (Enro-C minisfärer) administrerad till hund. Formuleringen testades i två varianter: inbäddad i leverpaté respektive färskost. Resultaten visade att båda grupper uppnådde höga plasmakoncentrationer och AUC-värden. De farmakokinetiska/farmakodynamiska (PK/PD) kvoterna överskred teoretiska tröskelvärden för effektiv behandling, vilket enligt författarna stödjer möjligheten till ett 48-timmars doseringsintervall (1).

Det är dock viktigt att understryka att studien inte jämför daglig dosering med 48-timmarsintervall i en klinisk kontext. Inte heller visas någon direkt förbättring i följsamhet – annat än i generella termer om att fler doser per dag är svårare för djurägare än färre.

I Sverige är användningen av fluorokinoloner som enrofloxacin starkt reglerad enligt förordningen om veterinärmedicinska läkemedel. Substansen får endast användas när andra förstahandsalternativ är olämpliga, och då främst vid livshotande infektioner under stationärvård. Det finns i praktiken mycket få situationer där en smakmaskerad beredning för hemmabruk med utökat doseringsintervall skulle vara aktuell.

För svenska förhållanden vore det därför mer relevant med forskning som utvecklar följsamhetsvänliga formuleringar av antibiotika med lägre resistensrisk, till exempel trimetoprim-sulfa.

Studien ger dock ett exempel på hur formuleringsteknik kan påverka frisättning, smak och PK/PD-förhållanden – kunskap som kan bli viktig om framtida smalare antibiotika behöver anpassas för bättre följsamhet.

Referenser

  1. Gutierrez L, Hernández M, Luna del Villar J, Sánchez Z, Sumano H. Pharmacokinetic evaluation of a long-acting, tasteless oral formulation of enrofloxacin in dogs. Open Vet J. 2025;15(10):5009–5017. doi:10.5455/OVJ.2025.v15.i10.19.