Satsningen syftar till att förbättra riskbedömningar, övervakning och framtida vaccinstrategier. Den epizootiska virussjukdomen blåtunga, som sprids via svidknott (Culicoides spp.), utgör ett återkommande hot mot idisslare i Sverige och Europa.

Även om sjukdomen inte smittar människor, har den stora konsekvenser för djurhälsa, livsmedelsproduktion och internationell handel med levande djur. Efter utbrottet hösten 2023 står det klart att Sveriges kunskap om BTV behöver uppdateras – och fördjupas.

Forskningssatsning med tre inriktningar

De tre nystartade forskningsprojekten, finansierade genom ett särskilt anslag från Jordbruksverket, leds av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i samarbete med externa forskargrupper. Projekten har olika fokusområden men ett gemensamt mål: att stärka den veterinärmedicinska beredskapen.

– Vi behöver snabbare och mer precisa verktyg för att hantera utbrott av blåtunga. Projekten är ett viktigt steg mot att förbättra både det förebyggande arbetet och åtgärder vid smittspridning, säger Ann Lindberg, generaldirektör på SVA.

Projekten fokuserar på:

  • Effektiviteten hos vaccinering mot BTV-3, det serotyp som påvisats i Sverige 2023.
  • Utveckling av riskmodeller för spridning, med hänsyn till klimatförändringar och vektorers utbredning.
  • Ökad kunskap om svidknotten som vektor, inklusive artbestämning, säsongsvariationer och virusbärande kapacitet.
Klimatförändringar ökar smittspridningsrisk

Det nordiska klimatet har tidigare varit ett skydd mot vektorburna sjukdomar som blåtunga, men förändrade vädermönster ger längre perioder med gynnsamma förhållanden för svidknottens överlevnad och aktivitet.

– Vi ser en ökad risk för att BTV etablerar sig permanent eller återkommer oftare i Sverige. Därför är det avgörande att förstå vektorernas biologi och spridningsmönster i vårt klimat, säger Maria Nöremark, epidemiolog vid SVA.

Denna typ av kunskap är viktig inte bara för att förstå dagens smittläge, utan också för att skapa prediktiva modeller som kan användas i realtid vid framtida utbrott.

Fokus på praktisk nytta

De planerade resultaten från forskningen ska inte stanna i akademin, utan aktivt omsättas i konkreta verktyg och riktlinjer för både veterinärer i fält och myndigheter. Det gäller exempelvis:

  • Effektiviteten hos vaccinering mot BTV-3, det serotyp som påvisats i Sverige 2023.
  • Riktad information till djurägare i drabbade eller riskområden
  • Strategisk planering av vaccinering vid hot om utbrott

– Vi vill kunna leverera vetenskapligt grundade beslutstöd till både myndigheter och praktiserande veterinärer, säger Maria Nöremark. Det stärker hela smittskyddsarbetet.

En långsiktig investering i beredskap

Sverige har varit förskonat från omfattande blåtungeutbrott under 2010-talet, men 2023 års fall visar att sjukdomen fortfarande utgör ett reellt hot. Genom de nya forskningsprojekten hoppas man bygga en robust beredskap även för kommande decennier.

– Att ligga steget före i kunskapsutvecklingen är en avgörande del av det moderna veterinärmedicinska smittskyddsarbetet, avslutar Ann Lindberg.