Persikoblad visar lovande effekt mot hundstafylokocker
I en studie publicerad i German Journal of Veterinary Research identifierades extrakt från persikoblad som en möjlig kandidat för framtida behandling av stafylokockorsakade hudinfektioner hos hund. I laboratorieförsök hämmade extraktet samtliga undersökta bakterieisolat och behöll sin aktivitet även efter flera månaders lagring. Forskarna betonar dock att resultaten bygger på in vitro-försök och att ytterligare studier krävs innan någon klinisk användning kan bli aktuell.
Publicerad 2026-06-08
Hudinfektioner orsakade av stafylokocker är en vanlig anledning till veterinärbesök hos hund. Samtidigt ökar intresset för alternativa behandlingsstrategier i takt med att antibiotikaresistens har blivit en allt större utmaning inom både human- och veterinärmedicin.
Mot den bakgrunden undersökte forskare från Portugal och Angola fyra växtarter som används inom traditionell afrikansk medicin: Croton mubango (ett träd som växer i tropiska Västafrika), Tephrosia vogelii (en ärtväxtart), sötpotatis (Ipomoea batatas) och persika (Prunus persica). Målet var att utvärdera deras antibakteriella och antioxidativa egenskaper mot stafylokocker isolerade från hundar.
Hämmade alla undersökta isolat
Totalt testades extrakten mot 56 stafylokockisolat från hundar, däribland flera multiresistenta stammar. Persikobladsextraktet utmärkte sig tydligt från de övriga växterna. I försöken uppvisade det stark antibakteriell aktivitet mot samtliga isolat under hela observationsperioden på 72 timmar.
De övriga växtextrakten hade betydligt svagare effekt. Extrakt från Tephrosia vogelii uppvisade den lägsta antibakteriella aktiviteten, medan Croton mubango och sötpotatis hamnade på en mellannivå.
Forskarna bedömer att den starka effekten hos persikoblad sannolikt är kopplad till förekomsten av fenoliska ämnen och flavonoider, som i tidigare studier visats kunna påverka bakteriers cellmembran och viktiga enzymsystem.
Stabil effekt efter lagring
En särskilt intressant observation var att persikobladsextraktets antibakteriella aktivitet förblev stabil under hela den 90 dagar långa lagringsperioden, oavsett temperatur. Medan vissa av de andra extrakten tappade effekt eller förändrades över tid behöll persikobladen sin hämmande förmåga.
Forskarna undersökte även möjligheten att använda en biogel baserad på guarkärnmjöl (ett naturligt, glutenfritt förtjocknings- och stabiliseringsmedel som utvinns ur guarväxtens frön) som bärare för topikal behandling. Även om den antibakteriella effekten hos persikobladsextraktet minskade något efter inblandning i gelen var aktiviteten fortfarande högre än för de övriga växtextrakten.
Fortfarande långt till klinisk användning
Studien ger ytterligare stöd för att växtbaserade substanser kan vara en möjlig källa till framtida antimikrobiella behandlingar inom veterinär dermatologi. Samtidigt är forskarna noga med att framhålla att resultaten är preliminära.
Några aktiva substanser har ännu inte identifierats, de antibakteriella mekanismerna är inte kartlagda och försöken har enbart genomförts i laboratoriemiljö. Författarna efterlyser därför fortsatta studier för att identifiera de verksamma ämnena och utvärdera effekterna i levande djur.
Om resultaten kan bekräftas i framtida studier skulle persikoblad kunna bli en av flera möjliga byggstenar i utvecklingen av nya topikala behandlingar mot stafylokockorsakade hudinfektioner hos hund.
Referens
da Costa RC, Magalhães R, Pereira G, Paixão A, Cunha E, Chambel L, et al. Antibacterial and antioxidant activities of aqueous extracts of medicinal plants against canine Staphylococcus isolates: Potential for veterinary dermatology applications. Ger J Vet Res. 2026;6(2):137–151.