Kalvdiarré är fortfarande en av de främsta dödsorsakerna under de första levnadsveckorna. Den vanligaste etiologin är infektion med Escherichia coli, Cryptosporidium parvum eller rotavirus – ofta i kombination med otillräckligt upptag av råmjölksantikroppar.

I takt med att antibiotikaanvändningen inom mjölkproduktionen minskar har intresset för probiotika ökat som ett potentiellt alternativ eller komplement till traditionella profylaxmetoder.

I studien av Lee med flera (1) följdes 48 Holstein-kalvar under tre veckor efter födseln. Djur i försöksgruppen fick ett dagligt tillskott av ett probiotiskt preparat innehållande Lactobacillus plantarum, Enterococcus faecium och Bacillus subtilis, medan kontrollgruppen fick placebo. Träckprover togs dag 7, 14 och 21 för mikrobiologisk analys.

Forskarna fann att kalvar som fått probiotika hade signifikant färre patogena bakterier dag 7, särskilt E. coli och Clostridium-arter, jämfört med kontrollgruppen. Samtidigt ökade förekomsten av mjölksyrabakterier under den första veckan, vilket tyder på en kortvarig stabilisering av tarmmiljön. Efter tre veckor hade skillnaderna dock jämnats ut, och tarmflorans totala diversitet var likartad mellan grupperna.

I den bredare meta-analysen av Wang med flera (2), som omfattade 26 publicerade studier med sammanlagt över 2 300 kalvar, drogs slutsatsen att probiotika generellt förbättrar tillväxt och foderintag under mjölkperioden. Effekten var mest uttalad i studier som använde Lactobacillus– eller Bacillus-stammar. Mortaliteten minskade också något, men variationen mellan studierna var stor, vilket forskarna förklarar med skillnader i dosering, produktkvalitet och uppfödningsförhållanden.

Tillsammans tyder resultaten på att probiotika kan bidra till en mer gynnsam mikrobiell balans under de första levnadsveckorna och därigenom minska risken för diarré (1, 2). Men både interventionsstudien och meta-analysen betonar att effekterna är stam- och kontextberoende.

Ur ett veterinärt perspektiv innebär detta att probiotika inte kan ses som en universallösning, utan som ett verktyg som behöver användas selektivt. En kalv som fått tillräckligt med råmjölk, har god hygien och balanserad mjölkutfodring har begränsad nytta av tillskottet – medan kalvar i besättningar med upprepade diarréproblem kan dra fördel av en väldokumenterad produkt.

SVA betonar i sina rekommendationer om kalvhälsa vikten av god råmjölkshantering, renlighet och korrekt utfodring som grundläggande förebyggande åtgärder (3). Probiotika kan ses som ett komplement inom detta ramverk, men bör introduceras i samråd med veterinär, särskilt i besättningar där diarréproblem återkommer eller där kalvar får utbytesmjölk.

Forskningen pekar mot att tidsfaktorn är avgörande – störst nytta uppnås när tillskottet ges under den första veckan, då tarmfloran och immunförsvaret fortfarande är under utveckling (1).

Källor:

  1. Lee Y, Berriman A, Jeong J et al. Effect of Multi-Species Probiotic Supplementation on Fecal Microbiota in Pre-Weaned Holstein Dairy Calves in California. Microorganisms. 2025; 13(8):1810. doi:10.3390/microorganisms13081810
  2. Wang L, Zhang X, Zhao Y et al. A meta-analysis on the effects of probiotics on the performance of pre-weaning dairy calves. J Anim Sci Biotechnol. 2023; 14:3. doi:10.1186/s40104-022-00806-z
  3. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Råmjölk och utfodring av kalv. 2024.