I en ny studie publicerad i Cluj Veterinary Journal undersöktes sambandet mellan råmjölkskvalitet och tidiga hälsoutfall hos nyfödda lamm. Studien omfattade 60 Turcana-lamm födda av tackor i olika paritetsstadier (förstagångs-, andra- och tredjeparitet), som följdes under sina första 72 levnadstimmar.

Råmjölkskvaliteten bedömdes med hjälp av Brix-refraktometer, som indirekt mäter immunoglobulinkoncentration, och sattes i relation till förekomst av hypotermi, diarré och födelsevikt. Ett Brix-värde över 22 procent betraktades som indikator på högkvalitativ råmjölk.

Statistiska analyser (ANOVA och Pearsons korrelation) visade inga signifikanta skillnader i råmjölkskvalitet mellan friska lamm och lamm med hypoter¬mi eller diarré. Inte heller kunde något tydligt samband påvisas mellan råmjölkskvalitet och kroppsvikt.

Samtidigt noterades en trend mot lägre Brix-värden hos lamm som utvecklade diarré, särskilt hos avkommor till förstakalvande tackor, även om skillnaderna inte nådde statistisk signifikans.

Författaren tolkar resultaten som att råmjölk är en nödvändig, men inte tillräcklig, faktor för god neonatal hälsa. Andra faktorer – såsom miljö, hygien, temperatur, patogenexponering och moderligt beteende – bedöms ha minst lika stor betydelse för utfallet under de första levnadsdygnen.

Vad betyder detta i praktiken?

Studien bekräftar råmjölkens centrala roll för passiv immunitet – nyfödda lamm föds utan cirkulerande antikroppar och är helt beroende av immunoglobuliner från råmjölken – men nyanserar samtidigt bilden av råmjölkskvalitet som ensam förklaringsmodell. Resultaten pekar på att även god råmjölk kan ”slås ut” av ogynnsamma miljöförhållanden, bristande hygien eller hög smittrycksnivå.

För svenska förhållanden, där lammning ofta sker under kalla årstider, är detta särskilt relevant. Hypotermi, drag, fukt och otillräcklig tillsyn kan snabbt få större betydelse än marginella skillnader i råmjölkens immunoglobulinhalt. Studien stärker därmed argumentet för att lammöverlevnad måste ses som ett resultat av samspelet mellan nutrition, management och miljö.

Begränsningar och fortsatt forskning

Studien har flera begränsningar som bör beaktas vid tolkning av resultaten. Antalet djur var relativt begränsat, vilket minskar möjligheten att upptäcka små men kliniskt relevanta skillnader. Råmjölksintaget kvantifierades inte per individ, utan endast kvaliteten hos tackans råmjölk analyserades. Miljöfaktorer såsom temperatur och hygien kunde inte heller kontrolleras fullt ut.

Författaren pekar därför på behovet av större studier där råmjölksvolym, timing för första diandet och direkta mätningar av immunoglobuliner hos lammen inkluderas, samt där genetiska och miljömässiga faktorer vägs in.

Referens:
Cîmpean A. The impact of colostrum on immune system development in newborn lambs. Cluj Vet J. 2025;30(1). doi:10.52331/cvj.v30i1.15.