Att läkemedelsrester förekommer i slaktkroppar inom EU är ovanligt – endast 0,18 procent av de testade proverna 2022 innehöll resthalter över tillåtna gränser. Samtidigt uppger 63 procent av konsumenterna i en Eurobarometer att de oroar sig för antibiotika- och hormonrester i kött.

I en scoping review (en typ av litteraturöversikt som kartlägger befintlig forskning inom ett område, utan att nödvändigtvis värdera studiernas kvalitet) analyserade forskare från Köpenhamns universitet det vetenskapliga stödet för olika riskfaktorer som skulle kunna användas för riskbaserad provtagning av slaktkroppar från gris och nöt. Trots ett stort initialt urval identifierades endast tio studier som höll för granskning.

Den mest etablerade riskfaktorn var förekomst av kronisk pleurit hos slaktsvin – ett fynd som redan används i Danmarks kontrollprogram. Även suggor visade högre risk än slaktsvin, vilket kan kopplas till längre livslängd och fler behandlingstillfällen. Övriga föreslagna faktorer, såsom hudlesioner, nödslakt eller gårdsstorlek, hade svagare eller otillräckligt stöd.

Forskarna efterlyser fler empiriska och modelleringsbaserade studier som kan ligga till grund för ett effektivt och träffsäkert system. Även för svenska förhållanden är behovet av sådan kunskap stort – inte minst i ljuset av ökad konsumentmedvetenhet och krav på hållbar livsmedelsproduktion.

Håll utkik efter Svensk Veterinärtidning nr 6/2026 (utgivning 15 juli), där Läkemedelsverket diskuterar just läkemedelsrester i miljön ur ett One Health-perspektiv. Tillsammans med denna artikel ger den en hygglig helhetsbild – från slaktlinjen till vattenmiljön.

Läs artikeln i sin helhet här. Observera att artikeln är i pre-proof-format, vilket innebär att mindre redaktionella ändringar kan förekomma före slutlig publicering.