Jordbruksverket och SVA har granskat svensk djurhållning utifrån risken för att nya allvarliga smittor mellan djur och människa kan uppkomma och få omfattande spridning.
Bedömningen är att det är mycket låg risk för att sådana smittor, så kallade zoonoser, uppstår i Sverige. Däremot kan de föras in från andra länder och spridas i svensk djurhållning. Myndigheterna pekar på att vi lever en föränderlig värld där vi ser nya utmaningar på smittskyddsområdet, och lämnar därför förslag på åtgärder för att stärka smittskyddet i svensk djurhållning.
– Om vi får möjlighet att genomföra förslagen så kommer vi inte bara stärka vår förmåga mot framtida zoonoser, vi kommer också stå bättre rustade mot de smittor som redan i dag drabbar vår djurhållning som salmonella och fågelinfluensa, säger Ann Lindberg, generaldirektör på SVA.
Jordbruksverket och SVA föreslår sju olika åtgärder för att stärka smittskyddet inom svensk djurhållning. Ett är att inkludera smittskyddsaspekter i den obligatoriska prövningen inför byggnationer av djurstallar. Myndigheterna föreslår också krav på smittskyddsplaner för kommersiell verksamhet med djur, samt krav på att alla som arbetar inom djurhållning ska veta vilka smittskyddsplaner och smittskyddregler som gäller. Vidare lämnas förslag på hur ansvariga myndigheters arbete med smittskydd bör utvecklas.
I rapporten till regeringen beräknar myndigheterna att kostnaderna för djurhållare och för staten för att genomföra förslagen sammanlagt kan uppgå till totalt cirka 100–125 miljoner kronor.
Läs hela pressmeddelandet här!
Läs rapporten här!
