Fåglar, fiskar, kor, hundar och insekter tillhör de arter som drabbas hårdast.
Den 22 maj infaller den biologiska mångfaldens dag – ett viktigt tillfälle att uppmärksamma hur nedskräpning hotar djurlivet och hela våra ekosystem.

Vanliga föremål som plastpåsar, fimpar, aluminiumburkar och glasflaskor utgör stora faror. Djur trasslar in sig, skär sig eller sväljer skräp i tron att det är föda.

– Skräp hör inte hemma någonstans i naturen. Varje liten åtgärd, som att ta med sitt skräp hem eller säga ifrån när någon slänger något, hjälper djuren att överleva, säger Anna Ehn, sakkunnig inom området natur på Håll Sverige Rent.

Plast i haven – ett hot mot fåglar och fiskar

Forskning visar att över 800 arter som lever i eller nära vatten påverkas negativt av skräpet i haven. Fåglar drabbas särskilt hårt – de trasslar in sig i fiskelinor och plastband, eller sväljer plastbitar och fimpar som de tror är mat. Det leder ofta till skador på matsmältningssystemet eller svält när magen fylls med plast.

Forskare förutspår att 99 procent av alla sjöfåglar kommer att ha ätit plast år 2050. Även fiskar påverkas kraftigt. Mikroplaster påverkar deras tillväxt och reproduktion, och förlorade fiskeredskap fortsätter att fånga fisk långt efter att de tappats – med stort lidande som följd.

Burkar och flaskor – dödsfällor för smådjur

Nedskräpningen påverkar också mindre djur. En studie från Polen visar att i hälften av alla burkar och flaskor som hittats i naturen fanns döda ryggradslösa djur som insekter och snäckor. I ett enda kärl hittades hela 735 döda individer. Igelkottar, som söker mat i slängda förpackningar, fastnar eller skadas lätt.

När plast, metall eller glas hamnar i gräs som skördas till foder, riskerar kor att få i sig det farliga skräpet. Resultatet kan bli inre skador, blockeringar i matsmältningen, förgiftning – eller i värsta fall nödslakt.

Husdjur, särskilt hundar, är inte heller skyddade. Fimpar och snus kan orsaka nikotinförgiftning, och trasiga burkar eller flaskor kan skära upp tassar. Plast som sväljs kan orsaka livshotande tarmvred.

Mätningar visar utbredd nedskräpning

Sedan 2018 har Håll Sverige Rent tillsammans med olika aktörer mätt nedskräpningen i svenska naturområden. Resultaten är tydliga: även i skyddade områden som naturreservat och nationalparker förekommer mycket skräp.

– Människors nedskräpningsbeteende följer tyvärr ofta med även i skyddade naturområden såsom naturreservat och nationalparker. Spår av beteendet märks tydligt längs med vandringsleder och på rastplatser, säger Anna Ehn.

Vanliga skräp i naturen är fimpar, snus, toalettpapper samt förpackningar från godis, snacks och glass. Påsklämmor, sugrör och våtservetter förekommer också frekvent.

Plast dominerar på stränder

På stränderna, särskilt längs Västkusten, utgör plast hela 99 % av det skräp som samlats in. Det handlar om plastfragment, fiskenät, snören och förpackningar från snacks. Dessa sprider mikroplaster vidare in i ekosystemen – med allvarliga följder.

Nedskräpning är inte bara ett estetiskt problem – det är ett hot mot liv. Från fåglar som svälter av plast, till kor som måste nödslaktas efter att ha fått i sig glas – konsekvenserna är omfattande.

Håll Sverige Rent uppmanar alla att ta ansvar för sitt skräp. Varje gång vi plockar upp ett skräp – eller säger ifrån när någon slänger något – bidrar vi till ett tryggare liv för djuren och en friskare natur.