Debatten om veganfoder till hundar har ofta kretsat kring ideologi snarare än biologi. Men i takt med att marknaden växer har frågan fått en ny tyngd: fungerar växtbaserade helfoder verkligen näringsmässigt? För att undersöka detta analyserade forskare vid University of Nottingham 31 brittiska torrfoder som alla marknadsfördes som ”kompletta”.

Fodren delades in i tre kategorier – växtbaserade, köttbaserade och veterinärmedicinska dietfoder – och granskades utifrån 37 näringsparametrar. Dessa jämfördes med de riktlinjer som satts upp av FEDIAF (European Pet Food Industry Federation), som är den europeiska branschorganisationen för sällskapsdjursfoder.

Stor variation mellan fabrikaten

FEDIAF:s näringsrekommendationer fungerar som en europeisk motsvarighet till amerikanska AAFCO (Association of American Feed Control Officials), och anger både minimi- och maximigränser för energi, protein, mineraler och vitaminer.

Analysen visade att de flesta produkter låg inom FEDIAF:s intervall, oavsett om proteinet kom från kött eller växter. Men variationen mellan fabrikaten var stor. Flera av de växtbaserade produkterna innehöll låga halter av jod, vitamin B12 och vissa aminosyror, främst metionin och lysin, vilket kan påverka ämnesomsättning och muskelfunktion på sikt. Även några veterinärmedicinska dietfoder låg oväntat nära gränsen för essentiella aminosyror, särskilt de avsedda för njursjuka hundar.

Forskarna påpekade att analysen inte säger något om biotillgänglighet, det vill säga hur väl näringsämnen tas upp av kroppen, men att resultaten ändå understryker behovet av noggrann kontroll. I flera fall framgick det inte om tillverkarna hade tillsatt syntetiskt jod eller vitamin B12 för att kompensera för bristerna i råvarorna.

Regelbundna uppföljningar av hundens hull

Ur ett kliniskt perspektiv innebär resultaten att veterinärer bör vara uppmärksamma på hur begreppet ”komplett foder” används. Ett foder som uppfyller FEDIAF:s minimikrav kan i praktiken ligga nära gränsen – särskilt om tillverkningen varierar mellan batcher eller om fodret lagras länge.

Forskargruppen rekommenderar därför att djurägare som väljer växtbaserat foder gör det under veterinär kontroll, med regelbunden uppföljning av hundens hull, aktivitetsnivå och eventuellt blodprov för B-vitaminer och sköldkörtelstatus. De framhåller också att växtbaserade foder kan vara ett etiskt och hållbart alternativ om de är korrekt formulerade och kontrollerade.

Rådgivning och tillsyn

För svenska veterinärer aktualiserar studien två frågor. Den första gäller rådgivning: hur kan man bemöta djurägare som vill ge veganfoder, utan att avfärda deras val men samtidigt värna djurens hälsa? Den andra gäller tillsyn: dagens svenska lagstiftning bygger på att tillverkare följer FEDIAF:s rekommendationer, men kontroller av faktiska näringshalter sker sällan.

Forskarna understryker att resultaten inte ifrågasätter möjligheten att hålla hundar på en växtbaserad diet, men att det kräver precision i både formulering och tillsyn. Som en av författarna uttrycker det: ”Hundar kan leva på växtbaserade foder, men inte på dåliga sådana.”

Källa:
Brociek RA, Li D, Broughton R, Gardner DS. Nutritional analysis of commercially available, complete plant- and meat-based dry dog foods in the UK. PLOS ONE. 2025;20(9):e0328506. doi:10.1371/journal.pone.0328506

FEDIAF och näringsriktlinjerna

FEDIAF står för European Pet Food Industry Federation och är den europeiska branschorganisationen för sällskapsdjursfoder. Organisationen samlar nationella foderföreningar och representerar både tillverkare och distributörer inom EU.

FEDIAF:s Nutrition Guidelines fungerar som en gemensam standard för näringsinnehåll i foder för hund och katt. Riktlinjerna anger minimi- och maximigränser för energi, protein, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer.

Rekommendationerna bygger på vetenskapliga data från NRC (National Research Council) och AAFCO (Association of American Feed Control Officials), men har anpassats till europeiska förhållanden, inklusive tillgängliga råvaror och fodertillverkningsteknik.

Tillverkare som uppger att deras foder är ”komplett och balanserat” förväntas kunna visa att det uppfyller FEDIAF:s krav — antingen genom laboratorieanalys eller genom foderförsök.

De senaste riktlinjerna publicerades 2025 och finns tillgängliga via FEDIAF:s webbplats.