Att lyssna på ett hjärta är en grundläggande klinisk färdighet, men under utbildningen kan det vara svårt att möta ett brett urval av hästar med olika blåsljud och rytmrubbningar. Inspelade hjärtljud ger studenter möjlighet att återvända till samma fynd och öva flera gånger.

Chiara Bozzola och hennes kollegor undersökte om sådant material förbättrade veterinärstudenters förmåga att tolka hjärtljud från häst. Fyrtioen fjärdeårsstudenter vid universiteten i Milano och Pisa lottades till två grupper. Båda fick samma skriftliga studiematerial. Den ena gruppen fick dessutom tillgång till sex digitala inspelningar från kliniska fall, där studenterna kunde lyssna på hjärtljudet samtidigt som de såg ett fonokardiogram och ett EKG.

Efter fyra veckors självstudier genomförde 30 studenter ett eftertest: 15 i vardera gruppen.

Bättre resultat i ett testmoment

Studenterna fick lyssna på inspelningar och först avgöra om de hörde ett normalt hjärtljud, ett blåsljud eller en arytmi. Vid de avvikande inspelningarna fick de sedan klassificera fyndet närmare, exempelvis typen av arytmi eller om blåsljudet var systoliskt eller diastoliskt.

Gruppen som hade tillgång till de digitala inspelningarna förbättrades mer i den närmare klassificeringen än gruppen som enbart hade skriftligt material. Skillnaden var statistiskt säkerställd. Däremot kunde forskarna inte påvisa någon säkerställd skillnad mellan grupperna vare sig i totalpoäng eller i förmågan att göra den första, bredare indelningen.

Återstår att visa klinisk effekt

Övningsmaterialet kombinerade ljud, fonokardiogram och EKG. Studien kan därför inte avgöra om förbättringen berodde på möjligheten att lyssna upprepade gånger, det visuella stödet eller kombinationen. Forskarna registrerade inte heller hur ofta eller länge studenterna använde inspelningarna.

Elva av de 41 studenterna fullföljde inte eftertestet. Studien var liten, och samma ljudfiler och frågor användes före och efter övningsperioden, om än i ändrad ordning. Det kan ha påverkat resultaten.

Eftertestet mätte hur studenterna tolkade inspelade ljud kort efter träningen. Studien visar inte om kunskapen finns kvar senare eller om studenterna auskulterar och bedömer levande hästar bättre. Digitala inspelningar framstår därmed som ett möjligt komplement till klinisk undervisning, men deras betydelse för praktisk diagnostik behöver undersökas vidare.

Referens
Bozzola C, Cingottini D, Bindi F, Sgorbini M, Vezzosi T, Zucca E. Impact of self-directed multimodal digital training on veterinary students’ ability to interpret equine heart sounds. Vet Sci. 2026;13(9):981