Influensa A-virus har åtta gensegment. Om två olika virus infekterar samma värd kan segmenten blandas och bilda ett nytt virus, en process som kallas reassortering. Kinesiska forskare har nu undersökt sex sådana H6-virus som isolerades 2025 från höns med luftvägssymtom. Fem var av subtypen H6N1 och ett av subtypen H6N2.

Genetiska analyser tydde på att virusens H6-gen hade sitt ursprung i virus som cirkulerat hos tamgäss. H6N1-virusens N1-gen var besläktad med gener från H5N1-virus hos änder och vilda fåglar, medan H6N2-virusets N2-gen var besläktad med H9N2-virus hos höns. Alla sex virusen bar dessutom interna gener från H9N2-virus av genotyp G57.

Växte i däggdjursceller

Forskarna valde ut tre av virusen för fortsatta försök. Samtliga förökade sig i både fågelceller och däggdjursceller. H6N2-viruset kunde i ett laboratorietest binda till receptorer av både fågeltyp och människotyp. För de fem H6N1-virusen kunde forskarna däremot inte påvisa bindning till någon av receptortyperna med samma metod. Ett separat försök visade att ett av H6N1-virusens ytprotein ändå hade förmåga att binda till båda receptortyperna när det sattes in i ett annat virus.

Skillnaden visar att receptorförsöken behöver tolkas försiktigt. Bindning till en receptor som finns hos människor är heller inte detsamma som att ett virus kan smitta människor eller spridas mellan dem.

Allvarlig sjukdom hos möss

I djurförsök orsakade de tre utvalda virusen viktnedgång och lunginflammation hos möss som fått virus intranasalt. H6N2-viruset gav det svåraste förloppet. Försöket visar att virusen kunde orsaka sjukdom i en däggdjursmodell utan föregående anpassning, men mössens sjukdomsgrad kan inte direkt översättas till en riskbedömning för människor.

Forskarna infekterade också höns och förde in oinfekterade höns i grupperna. De infekterade fåglarna fick luftvägssymtom, och virus kunde senare påvisas i prover från kontakthönsen. Det visar att virusen kunde spridas vid direktkontakt under försöksförhållandena.

Risken för människor är okänd

Forskarnas slutsats är att kombinationen av spridning bland höns och förmåga att föröka sig i däggdjursceller gör virusen viktiga att följa. Studien omfattar däremot inga humanfall och undersöker inte smitta mellan däggdjur.

En annan begränsning är att forskarna saknade ursprungliga, icke-reassorterade H6-virus som direkta jämförelser i försöken. De kan därför inte avgöra exakt hur mycket generna från H9N2 bidrog till de egenskaper som uppmättes.

För svensk veterinärmedicin ligger betydelsen främst i den internationella övervakningen av fågelinfluensa. Studien beskriver virus som påträffats i Kina och ger inget belägg för att just dessa varianter finns i Sverige.

Referens
Wan Z, Jiang W, Cao X, Guo X, He X, Zhang J, et al. Novel emerging reassortant H6 avian influenza viruses with internal genes from G57 genotype of H9N2 pose potential zoonotic risk. Emerg Microbes Infect. 2026;15(1):2732846.