Läkemedelssäkerhet handlar om hela behandlingskedjan: att välja rätt behandling, bedöma dos och kontraindikationer, ge läkemedlet korrekt och följa patientens reaktion. En ny finsk studie visar hur fel i flera av dessa steg kan förekomma i ärenden där djurägare misstänker felbehandling.

Anni Järvinen och hennes kollegor vid Helsingfors universitet analyserade ärenden som hade behandlats mellan 2014 och 2023 av en nämnd under det finska Livsmedelsverket som bedömer veterinärmedicinska skador. Underlaget omfattade bland annat journaler och expertutlåtanden om veterinärens agerande och sambandet mellan fel och skada.

I 87 ärenden identifierades sammanlagt 148 läkemedelsfel. Ett ärende kunde innehålla flera fel, exempelvis både fel dos och fel administrationsväg. Flest ärenden gällde hundar, följt av hästar och katter.

Utebliven behandling vanligast

Den vanligaste specificerade feltypen var att läkemedelsbehandling hade uteblivit. Det stod för 25 av de 148 felen (motsvarande 16,9 procent). Andra återkommande fel var otillräcklig övervakning, att kontraindikationer inte beaktats och felaktig dosering.

När forskarna sorterade felen efter var i behandlingskedjan de uppstått placerades 85, eller 57,4 procent, i fasen för behandlingsbeslut. Ytterligare 38, motsvarande 25,6 procent, gällde övervakning av behandlingen. Själva administreringen stod för en betydligt mindre del av de identifierade felen.

Övervakningen ingick i läkemedelssäkerheten

Forskarna räknade även brister i uppföljningen av läkemedelseffekter som läkemedelsfel. Det kunde exempelvis handla om att ett djur hade skickats hem innan det hade återhämtat sig tillräckligt efter sedering eller anestesi.

I 19 av de 87 ärendena hade djuret dött. Lika många ärenden omfattade allvarlig skada, förlängd sjukhusvistelse eller andra livshotande tillstånd.

Systemiska antibakteriella läkemedel, antiinflammatoriska preparat och anestesimedel var de läkemedelsgrupper som oftast förekom i materialet. Det innebär inte att de hade högst felrisk per behandling: studien saknade uppgifter om hur ofta olika läkemedel användes i den finska veterinärvården.

Rutiner som fångar upp fel

Författarna framhåller behovet av säkerhetsrutiner som hjälper personalen att förebygga och upptäcka fel. De lyfter bland annat behandlingsstöd, tydlig märkning av läkemedel och sprutor, checklistor och strukturerad övervakning efter anestesi. Även kommunikationen med djurägaren om medicinering i hemmet behöver uppmärksammas.

Materialet är dock ett urval av skadeärenden, huvudsakligen initierade av djurägare. Allvarliga händelser och fel som tillskrivs veterinären kan därför vara överrepresenterade, medan djurägares egna misstag fångas sämre. Studien visar inte hur vanliga läkemedelsfel är i veterinärvården som helhet, men ger konkreta exempel på risker att undersöka i klinikens patientsäkerhetsarbete.

Referens
Järvinen A, Kiiski A, Raekallio M, Holmström AR. When good intentions go wrong: medication errors associated with adverse events in veterinary practice. Acta Vet Scand. 2026;68:45.