Rödsjuka hos fjäderfä pekar mot smitta från gårdens omgivning
Återkommande utbrott av rödsjuka behöver inte bero på att samma bakterier finns kvar på gården. En svensk kartläggning av 175 drabbade fjäderfäflockar tyder på att smitta ofta introduceras från omgivningen. Samtidigt kan bakterier spridas mellan flockar på samma gård.
Publicerad 2026-11-02
Rödsjuka har blivit vanligare bland svenska fjäderfän sedan 1990-talet. Sjukdomen orsakas av Erysipelothrix rhusiopathiae och kan medföra plötsligt ökad dödlighet, djurlidande och betydande produktionsförluster.
I en studie i Avian Pathology har forskare vid SVA och SLU sammanställt diagnostiserade utbrott mellan 1998 och 2023. Kartläggningen omfattar 175 flockar från 101 gårdar. Underlaget består av diagnostiska uppgifter, bakterieodling, intervjuer med producenter och analyser av bakteriernas hela arvsmassa. Studien publicerades i april och uppmärksammades av SVA den 26 oktober.
Närbesläktade bakterier vid täta utbrott
Genomanalyserna visade att bakterier från olika fåglar i samma flock var identiska eller mycket närbesläktade. Detsamma gällde ofta när flera flockar på en gård drabbades med kort mellanrum.
När längre tid hade gått mellan utbrotten var det däremot oftare en annan genetisk variant som påvisades. Det talar för att ny smitta hade förts in. Bakterierna skilde sig också vanligen mellan gårdar, vilket stärker misstanken om lokala smittkällor i gårdarnas omgivning.
Resultaten pekar därmed på behovet av att både motverka spridning mellan flockar och minska risken för att smitta introduceras utifrån. Studien fastställer däremot inte vilken yttre smittkälla som låg bakom varje utbrott.
Kan likna allvarlig virussjukdom
Majoriteten av de drabbade flockarna var värphöns, men rödsjuka diagnostiserades även hos bland annat kalkoner. Många utbrott inträffade i ekologiska värphönsflockar eller hos frigående höns med tillgång till utevistelse.
Plötsligt ökad dödlighet var en central del av sjukdomsbilden. I vissa flockar förekom även minskad äggproduktion. Under perioden 2014–2023 misstänktes initialt newcastlesjuka eller fågelinfluensa i 16,1 procent av värphönsutbrotten.
Det understryker rödsjukans betydelse som differentialdiagnos vid akut dödlighet. Eftersom kartläggningen bygger på inskickat diagnostiskt material beskriver den de konstaterade fallen, snarare än all förekomst av sjukdomen i svenska fjäderfäbesättningar.
Källa: Eriksson H et al. Poultry erysipelas – a case series from 1998–2023, highlighting diagnostic features, farmer interventions and molecular epidemiology. Avian Pathology, 2026.