Artikeln är framtagen av ACVIM:s AI Task Force och beskriver både möjligheter och risker med AI inom veterinärmedicin. Författarna framhåller att AI kan förbättra diagnostisk precision, effektivisera arbetsflöden och bidra till tidigare upptäckt av sjukdom.

Samtidigt varnar de för “svarta lådor”, bristande extern validering och oklara ansvarsförhållanden. Ett centralt budskap är att veterinärer måste utveckla så kallad AI-litteracitet, en grundläggande förståelse för hur algoritmer tränas, testas och implementeras.

I artikeln presenteras en tolvpunktschecklista för hur AI-baserade verktyg bör utvärderas innan de används kliniskt, inklusive krav på transparens kring träningsdata, analys av bias och oberoende validering.

Task Force-gruppen konstaterar också att den regulatoriska tillsynen av AI inom veterinärmedicin är begränsad, särskilt jämfört med humanmedicin. Det innebär att professionen själv behöver ta en aktiv roll i att definiera kvalitetskrav och etiska riktlinjer.

Artikeln är inte en teknisk genomgång av enskilda system, utan ett upprop till medvetenhet och ansvar. Frågan är inte om AI kommer att påverka veterinärmedicinen, utan hur.

I ett kommande temanummer av Svensk Veterinärtidning (SVT 3(/2026) fördjupar vi oss i just dessa frågor och belyser hur AI redan förändrar klinisk vardag, utbildning och diagnostik.

Referens
ACVIM AI Task Force. The influence, promise, and potential perils of artificial intelligence in veterinary medicine: a call for improved awareness and literacy. Journal of Veterinary Internal Medicine, 2026.