Revolutionerande teknik för ny nivå av bilddiagnostik
Att diagnostisera hästars halsar och ryggar har alltid varit en utmaning för veterinärer. Men nu skrivs historia i Spannarp, Skåne. Jonas Tornell, en av Sveriges mest välkända hästveterinärer, har revolutionerat arbetet på sin klinik med Fujifilms direktdigitala röntgenteknik – och framför allt med en extra stor detektor som fångar hela anatomiska områden i en enda bild.
Publicerad 2025-05-21

I Spannarp, strax öster om Ängelholm, bryter den bokskogsklädda moränkullen Härninge backe av de vidsträckta fälten. Här, vid kullens fot, har Jonas Tornell drivit sin välkända hästklinik med fokus på hältor i mer än 25 år. I byggnaden, som rymmer både historia och högteknologi, står numera ett röntgensystem som har förändrat vardagen för såväl personal som patienter. Med den nya stora G80-detektorn från Fujifilm har kliniken tagit ett steg in i en ny era av bilddiagnostik – där färre exponeringar, förbättrad arbetsmiljö och skarpare bilder samverkar.
– Det är egentligen en win-win-win-situation. Vi får färre exponeringar, snabbare undersökningar och betydligt bättre bildkvalitet. Det är en stor skillnad jämfört med tidigare, säger Jonas Tornell.

Från landslaget till landsbygden
Jonas Tornell tog veterinärexamen vid SLU 1983, efter att i unga år ha arbetat som hästskötare både i Sverige och i USA. Efter några år som distriktsveterinär och stuteriveterinär började han köra ambulerande verksamhet över hela landet. 1998 slog han sig ner i Spannarp och startade den klinik som i dag är välkänd bland hästägare i södra Sverige.
Han har under många år arbetat med svenska landslagen i hoppning, fälttävlan och dressyr – med fem OS på meritlistan – och har haft många av landets topphästar som patienter. I dag är han fortfarande aktiv i klinikarbetet, med särskilt fokus på hältor och ortopedi.
– Jag har alltid varit nyfiken på teknik. Redan på 1990-talet jobbade jag med digitala system i Tyskland, långt innan de slog igenom här. Det har varit en röd tråd – att se tekniken som ett verktyg för att göra det kliniska arbetet bättre.
Ryggrad och hals – från sex bilder till två
– Man fick ofta ta fem, sex bilder på varje del och försöka klistra ihop dem manuellt. Det tog tid, var arbetskrävande och gav inte alltid hela bilden. Nu ser vi halskotpelaren på en bild, och ryggen kan vi ofta ta i två. Det är en enorm förbättring.
Med system med senaste funktionerna för bildoptimeringen samt virtuellt raster nås nu optimala bilder för korrekt diagnostik. Och med detektorformatet 85 x 46 cm täcker G80i ett helt anatomiskt område utan skarvar, vilket ger en bättre översikt av kotornas relationer. Detta har även inneburit färre omtag och minskad rörelseoskärpa – särskilt viktigt när hästen är vaken och fri att röra sig något under undersökningen.
När Jonas bytte från bildplattor till Fujifilms direktdigitala system våren 2024 var det framför allt en frustration över begränsningarna med äldre systemlösningar i standardformat som drev beslutet. Halsar och ryggar hos stora hästar hade länge varit en diagnostisk utmaning.


Snabbare, säkrare och smidigare
För personalen innebär systemet en lättnad. Tidigare kunde en undersökning av hästens rygg kräva 10–15 exponeringar, där en djurvårdare ständigt fick springa in och ut ur rummet. I dag kan samma område dokumenteras på ett par bilder, med betydligt mindre stress och strålningsrisk.
– På en liten klinik har man inte obegränsat med folk. Då är det en stor fördel att minska antalet moment och exponeringar. Det förbättrar arbetsmiljön rejält.
Även ur hästens perspektiv är skillnaden märkbar. Den stora detektorn gör det möjligt att öka avståndet mellan röntgenrör och djur, vilket minskar risken för att hästen ska bli stressad eller komma för nära utrustningen.
– Man trodde nästan att de skulle bli mer vaksamma när vi kom med den stora kassetten, men det blev snarare tvärtom. De reagerar inte alls. Och att man kan stå på lite längre avstånd är en fördel om de skulle hoppa till.

Teknik för framtiden – i flera format
Systemet bygger på Fujifilms mjukvara Console Advance, med virtuellt raster och automatiserad bildoptimering. Detektorerna är trådlösa, lätta och glasfria, vilket både underlättar hantering och minskar risken för skador vid olyckor. Förutom G80i använder kliniken även en mindre detektor (33 x 28 cm) för extremiteter som hovar, knän och armbågar.
– Kombinationen av de två gör att vi är rustade för det mesta. Vi använder ofta båda i samma undersökning, exempelvis vid en exportutredning av en häst. Då börjar vi med hals och rygg, sen går vi vidare till benen medan hästen vaknar till.
Och även om kliniken i huvudsak behandlar hästar, finns det utrymme för kreativitet. När kollegan Sara Hero ville testa att röntga sin dalmatiner, visade det sig att hela thorax och buken kunde fångas i en enda bild – med imponerande detaljrikedom.
– Det var faktiskt häftigt. Det säger något om hur känsligt och högupplöst systemet är. Jag tror många smådjurskliniker skulle bli imponerade av vad det här klarar, säger Jonas Tornell och ger egna exempel på när det nya systemet visade sig extra värdefullt:
– Först en yngre dressyrhäst med spondylos i bröstryggen som fångades upp direkt tack vare stora detektorn. Ett annat exempel är höftröntgen på ponny och mindre hästar utan narkos.
Mer än bara teknik
För Jonas Tornell är det inte bara bildkvaliteten som gör systemet värt att satsa på. Det handlar om att optimera varje aspekt av vårdprocessen – för djur, personal och diagnostik.
– Det är inte bara bättre bilder. Det är bättre flöde, mindre stress och mer klinisk precision. Och ju mer vi lär oss utnyttja tekniken fullt ut, desto större blir vinsten.
Intresserad av ny utrustning för bilddiagnostik? – läs mer här.
- Systemlösningen hos Jonas Tornell Veterinär AB
- Hårdvara: Fujifilm FDR D-EVO III G80i (85 x 46 cm) + FDR D-EVO III C25i (33 x 28 cm)
- Teknik: Glasfri detektorteknik, trådlösa detektorer
- Mjukvara: Console Advance med bildoptimering och virtuellt raster
- Bildskärm: 36,5” EIZO RadiForce RX840 med 8 MP superupplösning
- Fördelar: Förbättrade förutsättningar för korrekt diagnostik: Färre exponeringar, färre omtag, kortare undersökningar, förbättrad arbetsmiljö, minskad stress för djuret, förbättrad överblick av anatomin