Nyheter

Hudens mikrobiota har föreslagits spela en roll i många hudsjukdomar. En studie i Veterinary Dermatology visar dock att den inte tycks påverka om katter med dermatofytos utvecklar kliniska symtom eller inte.

Bristen på veterinärer inom livsmedelsproducerande djur är ett växande problem. En studie i American Journal of Veterinary Research visar att det som framför allt styr studenters karriärval är hur de uppfattar livsstilen, inte lönen.

Att djur görs sjuka medvetet för att väcka uppmärksamhet är ett känt fenomen inom humanmedicin, men förekommer även i veterinär praxis. En studie i PLOS One visar att många veterinärer misstänker sådana fall, men att nästan inga rapporteras.

I tidskriften Life beskrivs hur veterinär strålbehandling snabbt utvecklas, från lindrande insatser till allt mer kurativ och högprecis behandling. Samtidigt är tillgången fortfarande begränsad.

Behandling av intrahepatiska portosystemiska shuntar, det vill säga medfödda kärlmissbildningar där blodet leds förbi levern, kan vara tekniskt utmanande, särskilt vid stora kärl. En fallrapport i Veterinary Medicine and Science beskriver hur ett implantat som är utvecklat för hjärtdefekter användes för att framgångsrikt behandla en hund med en stor levershunt.

I dag den 1 april kl. 12.00 öppnar Stiftelsen Hästforskning (SHF) sin årliga öppna utlysning av forskningsmedel enligt ett pressmeddelande.

Campylobacter påvisas återkommande i vissa slaktkycklingbesättningar, men orsaken är inte att bakterien blir kvar i stallmiljön. En norsk studie, publicerad i BMC Microbiology, visar i stället att smittan oftast introduceras på nytt vilket får konsekvenser för hur smittskyddet bör utformas.

Tularemi, eller harpest, är en zoonos med stark koppling till harar, men smittar oftast till människa via vektorer som fästingar och mygg. En studie publicerad i Emerging Infectious Diseases visar hur human- och djurdata tillsammans kan ge en mer nyanserad bild av smittspridningen.

Choklad är en klassisk orsak till förgiftning hos hund, särskilt kring högtider. En fallrapport publicerad i Canadian Veterinary Journal beskriver nu hur behandlingen i sig kan innebära risker. Efter intag av chokladbrownies utvecklade en hund livshotande hypernatremi i samband med behandling med aktivt kol.

Ett långvarigt salmonellautbrott i Nederländerna kopplas till kontaminerade äggskal som återanvänts i fjäderfäfoder. Studien, publicerad i Eurosurveillance, visar hur brister i foderhantering kan skapa nya smittvägar, även i system med etablerade kontrollprogram.

Under påsken riktas uppmärksamheten ofta mot symbolik och traditioner. Men i stället för att stanna vid historiska motiv kan blicken också riktas mot något mer vardagligt och biomekaniskt högintressant: kattens trampdynor. En studie publicerad i BioMed Research International visar hur deras unika struktur fungerar som ett avancerat stötdämpningssystem.

I projektet ”När lammen tystnar”, som leds av SVA, analyseras fästingar och prover från får för att öka kunskapen om betesfeber, men tillgången till prover är avgörande. Därför uppmanas nu veterinärer runt om i landet att bidra till forskningen om anaplasmos.

Två studenter vid Chalmers tekniska högskola har utvecklat en AI-baserad metod som analyserar hundars andning och kan fungera som stöd när veterinärer bedömer om en hund har BOAS.

I en studie publicerad i Veterinary Sciences undersöker tyska forskare hur veterinärer upplever och hanterar kliniska misstag. Resultaten visar omfattande emotionell belastning, osäkerhet kring kommunikation med djurägare och varierande organisatoriskt stöd, faktorer som är centrala för patientsäkerhetskulturen även i svensk djursjukvård.

I en ny studie i Preventive Veterinary Medicine analyserar svenska forskare hur övervakningsdata kan användas för att förstå och förbättra smittkontroll. Resultaten visar hur nationella program inte bara mäter förekomst av sjukdom, utan också formar hur smitta upptäcks och tolkas.

I en studie publicerad i PLOS ONE analyserar forskare hur smittor sprids i djurpopulationer beroende på hur kontaktnäten faktiskt ser ut. Resultaten visar att det inte bara är patogenens egenskaper som avgör om ett utbrott tar fart – utan hur djur och besättningar är kopplade till varandra.