Nyheter

Förskrivningen av antihistaminer till djur har ökat med 54 procent mellan 2020 och 2024. Ökningen är särskilt tydlig under vår- och sommarmånaderna, vilket tyder på säsongsbunden allergiproblematik.

Svensk forskning visar att infektioner med bakterien Mycoplasma bovis påverkar både djurvälfärd och mjölkproduktion negativt. Tidig provtagning kan bli avgörande för landets mjölkgårdar.

Svenska SVA har spelat nyckelroll i flera projekt – fokus på zoonoser, antibiotikaresistens och datadelning. EU:s förmåga att upptäcka, förebygga och hantera utbrott av zoonotiska sjukdomar är starkare än någonsin – mycket tack vare det avslutade One Health European Joint Program (OHEJP).

Under 2025 erbjuder SVA kraftigt subventionerade tester för den smittsamma livmoderinflammationen CEM hos islandshästar. Men för att ta del av rabatten krävs att rätt remiss används – något som flera hästägare och veterinärer missat.

Snabbare och mer träffsäkra diagnoser vid juverinflammation kan bli verklighet med hjälp av automatiserad bildanalys. En ny studie från SVA, publicerad i vetenskapliga tidskriften PLOS One, visar att AI-teknologi har potential att komplettera – och i vissa fall ersätta – traditionell laboratoriediagnostik vid mastit.

Hur kan djurhållning, diagnostik och samarbete mellan veterinärer och djurägare bidra till att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens? Det är huvudfrågan under en kostnadsfri tvådagarsutbildning i Solna den 10–11 juni, finansierad av EU och öppen för både veterinärer och lantbrukare med inriktning på gris, nöt och fjäderfä.

En nyligen publicerad översiktsartikel i Annual Research & Review in Biology, nr 4, 2025, sammanfattar hur antibiotikaresistenta Salmonella-stammar förekommer hos reptiler och vilken roll dessa djur kan spela som reservoarer för zoonotiska bakterier.

En översiktsartikel publicerad i Bulletin of the National Research Centre (2025) diskuterar antibiotikaresistens (AMR) ur ett globalt perspektiv, med fokus på de strukturella och praktiska utmaningar som veterinärer i låg- och medelinkomstländer möter. Artikeln ger en tydlig påminnelse om varför internationellt samarbete och långsiktig kunskapsdelning behövs för att bromsa resistensutvecklingen.

En studie publicerad online i april 2025 i Journal of Veterinary Behavior visar att nyexaminerade veterinärer i Australien ofta upplever sig vara otillräckligt förberedda för att hantera beteendeproblem hos sällskapsdjur.

En preprintpublicerad studie från University of Bologna visar att mesenkymala stromaceller (MSCs) kan isoleras ur färskt kolostrum från häst. Cellernas egenskaper antyder att kolostrum kan bli en framtida källa till stamceller för regenerativ veterinärmedicin – med fördelen att provtagningen är både enkel och icke-invasiv.

En egyptisk studie, planerad för publicering i Alexandria Journal of Veterinary Sciences (juli 2025), visar att Klebsiella pneumoniae-isolat från både människa och små idisslare ofta är multiresistenta och har hög biofilmkapacitet. Resultaten understryker betydelsen av att identifiera biofilmrelaterade egenskaper hos isolat med antibiotikaresistens.

I en rysk studie publicerad i Open Veterinary Journal i mars 2025 har forskare undersökt hur connexin 43 (Cx43), ett kanalprotein som är viktigt för överföring av elektriska signaler mellan hjärtceller, beter sig i hjärtat hos katter med hypertrofisk respektive restriktiv kardiomyopati. Resultaten visar på mönster som liknar det man ser hos människa – och som kan bidra till förståelsen av arytmier hos katt.

Ny forskning från SLU visar att det går att identifiera låggradig smärta hos kor genom att tolka deras ansiktsuttryck och kroppsspråk. Resultaten kan bidra till tidigare upptäckt av ortopediska besvär – och därmed minska både lidande och produktionsbortfall.

Veterinärer inom den privata djursjukvården ser en tydlig förändring i patientflödet. Enligt en ny rapport från Gröna arbetsgivare har det totala antalet veterinärbesök minskat med nästan 200 000 under 2024 – men samtidigt ökar andelen akuta ärenden markant.

EU har godkänt två nya vacciner mot blåtunga serotyp 3. Det möjliggör nu riktade vaccinationsinsatser bland får och nötkreatur. Det är ännu oklart när de blir tillgängliga i Sverige.

En internationell forskargrupp med forskare från bland att Uppsala universitet har upptäckt att oförutsägbara ljusförhållanden påverkar epigenetiken i hjärnan hos höns – och särskilt minskar skillnaderna mellan hanar och honor. Studien, som publicerades i mars 2025 i Journal of Pineal Research, visar hur miljöstress kan störa djurs biologiska rytmer på molekylär nivå.