Nyheter

En italiensk studie från förra året i Scientific Reports visar att embryonal utveckling utan befruktning, så kallad parthenogenes, kan förekomma återkommande hos den hotade sydliga hundhajen (Mustelus mustelus). Fynden ger ny kunskap om reproduktiv flexibilitet hos ryggradsdjur och väcker samtidigt frågor om genetisk variation och bevarandebiologi.

Råmjölkens betydelse för nyfödda lamm är välkänd, men en ny rumänsk studie publicerad i Cluj Veterinary Journal visar att sambandet mellan råmjölkskvalitet och tidig sjuklighet är mer komplext än ofta antaget. Resultaten understryker behovet av ett helhetsperspektiv på lammens första levnadsdygn.

En ny studie i BMC Veterinary Research (1) visar att åsnor som bär mycket tunga laster eller utsätts för slag under arbete uppvisar förhöjda nivåer av kortisol i hår. Resultaten ligger i linje med nyligen publicerad svensk forskning, där hårkortisol används som ett mått på långvarig stress hos katt, och stärker metoden som ett verktyg inom veterinärmedicinsk välfärdsforskning.

En omfattande studie från Saudiarabien visar hur veterinärer med hjälp av klinisk undersökning, bilddiagnostik och hormonanalys kan avslöja olaglig kosmetisk manipulation hos kameler vid stora skönhetstävlingar. Resultaten belyser både veterinärmedicinska utmaningar och djurvälfärdsproblem i en snabbt växande internationell bransch.

För första gången inför Europeiska unionen en gemensam förordning som ställer minimikrav på välfärd och spårbarhet för hundar och katter. Reglerna – som väntas börja gälla 2026 – innebär bland annat obligatorisk märkning, registrering och strängare krav på uppfödning.

Forskarna har kommit ett steg längre mot att lösa gåtan kring höftledsdysplasi hos hundar. Genom upptäckten av en viktig genetisk riskfaktor hoppas nu veterinären och forskaren Maja Arendt och hennes team kunna bidra till att färre hundar drabbas. Studien har finansierats av Agria och SKK forskningsfond.

Nu är nomineringen till Stora forskningspriset i veterinärmedicin 2026 öppen. Priset uppmärksammar forskare i Norden som genom banbrytande arbete bidragit till bättre djurvälfärd – särskilt inom förebyggande hälsa hos sällskapsdjur, hästar och lantbrukets djur.

En ny kinesisk studie, accepterad för publicering 2025 i Virulence, visar att infektion med Klebsiella pneumoniae kan utlösa så kallad ferroptos i juvervävnaden. Detta är en form av reglerad celldöd som drivs av järn och skadade fetter i cellmembranen. Fynden öppnar för en ny förståelse av varför vissa Klebsiellainfektioner leder till snabbt förlopp och omfattande vävnadsskador vid mastit.

En ny portugisisk studie i BMC Veterinary Research presenterar ett standardiserat protokoll för att isolera och expandera mesenkymala stromaceller (MSC) från fettvävnad hos hund och katt. Författarna visar hur cellernas kvalitet och odlingskapacitet påverkas av olika medier, serumtyper och passager, och beskriver vilka steg som ger störst avkastning. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av framtida cellterapier inom veterinärmedicin.

En ny italiensk studie i American Journal of Veterinary Research beskriver ett tidigare okänt DT-tecken, så kallade kollaterala kärl, som visade sig vara starkt kopplade till njurcellscarcinom (Renal cell carcinoma, RCC) hos hund. Fyndet kan få betydelse för både diagnostik och kirurgisk planering vid misstänkta njurtumörer.

En studie från SLU, publicerad i Frontiers in Animal Science, undersöker hur svenska katthem samarbetar med länsstyrelser när det gäller att ta emot och omhänderta hemlösa eller övergivna katter. Resultatet är en ovanligt tydlig bild av hur systemen fungerar i praktiken och vilka utmaningar både myndigheter och katthem upplever i vardagen. Även om studien inte är kliniskt inriktad berör den en fråga som många veterinärer möter indirekt, genom såväl djurskyddsärenden som kontakt med katthem och kommuner.

En ny studie från Universidad de Zaragoza i Spanien, publicerad i internationella Veterinary Sciences, visar att en enkel, lågkostnadssimulator kan ge betydande förbättringar i veterinärstudenters tekniska färdigheter inom interventionsradiologi.

En ny taiwanesisk studie ger en ovanligt tydlig inblick i hur cytostatika kan kvalitetssäkras och hur deras effekt förändras över tid efter öppning. Även om studien utgår från läkemedlet mitoxantron är det framför allt metoden som är intressant: forskarna visar hur man vetenskapligt kan testa hållbarhet, reducera svinn och bättre förstå hur cytotoxiska läkemedel fungerar i praktiken.

För första gången har Stora forskningspriset i veterinärmedicin delats ut. Inför en fullsatt aula på Sveriges lantbruksuniversitet i Ultuna tog den danske veterinärprofessorn Henrik Elvang Jensen emot utmärkelsen ur Kronprinsessan Victorias hand.

Från årsskiftet införs skärpta regler för alla som har grisar, oavsett om det handlar om en stor besättning eller några få djur. Målet är att minska risken för smittsamma sjukdomar och stärka det förebyggande smittskyddsarbetet i svensk grisproduktion.

En ny studie avslöjar att hundens morfologiska variation tog fart redan för 11 000 år sedan. Genom 3D-geometrisk morfometri har forskare analyserat över 600 kranier från vargar och tidiga tamhundar – och funnit en oväntat bred formrikedom långt före dagens rasindelningar.