Vår nyhetssida är dedikerad till att hålla dig uppdaterad om de senaste trenderna, innovationerna och framstegen inom veterinärmedicinen.
Bidra med en artikelSvenska grisar som drabbas av luftvägsinfektion orsakad av bakterien Actinobacillus pleuropneumoniae (APP) kan förväntas svara bra på antibiotikabehandling. Det visar en färsk studie från SVA, där forskare analyserat arvsmassan hos APP-bakterier isolerade från sjuka grisar.
Skräp i naturen är en direkt livsfara för både vilda och tama djur i Sverige. Varje år orsakar nedskräpning allt från kvävning och inre skador till förgiftning och död.
Det är fortfarande oklart varför vissa barn föds med läpp- och gomspalt, men en ny studie tyder på att en viktig pusselbit kan finnas hos en ovanlig hundras. Ett internationellt forskarlag har identifierat en genmutation som ligger bakom den tudelade nosen hos rasen catalburun – eller turkisk jakthund – en ras som anses ha ett exceptionellt luktsinne.
Två studier kan visa helt olika resultat, trots liknande upplägg. Då gäller det att förstå både hur studien är gjord och vilken sorts djur den faktiskt gäller. I ett pedagogiskt konferensbidrag från American Association of Bovine Practitioners (AABP) Recent Graduate Conference Proceedings, nr 1, vol 58, visar forskningsveterinären Miles E Theurer hur man som kliniker kan läsa vetenskaplig litteratur med ett kritiskt öga – och tillämpa den i praktiken.
En forskargrupp i Iran har utvecklat ett enkelt elektriskt testsystem för att påvisa Mycobacterium avium spp paratuberculosis (MAP) i träck från nötkreatur – utan behov av PCR-labb. Metoden, som bygger på förändringar i elektriskt motstånd vid antigenbindning, visade hög känslighet och specificitet i jämförelse med PCR. Studien är publicerad i Veterinary Medicine and Science från Wiley.
En internationell forskargrupp från Sri Lanka, Japan och USA har isolerat levande patogena leptospira-bakterier från både blod och urin hos friska, vaccinerade sällskapshundar i Sri Lanka. Resultaten visar att hundar kan vara asymtomatiska bärare av flera olika Leptospira-arter – trots full vaccination – vilket väcker frågor om både smittskydd och vaccintäckning.
En egyptisk laboratoriestudie visar att thymoquinon, ett ämne från svartkummin, kan hämma effluxpumpar hos Staphylococcus aureus-isolat från kor med kronisk mastit. Flera av isolaten var multiresistenta, och thymoquinon visade en liknande effekthöjande verkan som den kända effluxhämmaren verapamil.
En studie från Ferdowsi University i Mashhad, Iran, publicerad i Iranian Journal of Veterinary Medicine, visar att perserkatter med hudsjukdomar har lägre antioxidantkapacitet i blodet än friska katter – trots att nivåerna av spårämnen som zink och selen ligger inom normala gränser. Resultaten väcker frågor om den oxidativa stressens roll i hudsjukdomars utveckling och pekar mot möjliga effekter av kosttillskott med antioxidanter.
En ny preklinisk studie från Kyungpook National University i Sydkorea visar att 0,4 % natriumhyaluronat (SH) fungerar bättre än både koksalt och glycerol som submukosal injektionslösning vid endoskopisk mukosal resektion (EMR) och submukosal dissektion (ESD). Resultaten tyder på att SH kan öka säkerheten och precisionen vid dessa minimalt invasiva ingrepp i mag–tarmkanalen.
Kvarka skördar fortfarande liv i svenska stall. Trots tillgång till vaccin sprids sjukdomen årligen – ofta med allvarliga följder. I årets kampanj Stoppa kvarkan står både fakta och känslor i centrum, med målet att fler hästägare ska ta steget att vaccinera sina djur.
Från ympning, daggmaskar och folkhälsa till skogsövervakning och rehab för djur. Ämnesbredden är stor när SLU:s tio nya professorer föreläser den 8–9 maj 2025 vid SLU i Uppsala. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
Med hjälp av avancerade röntgenundersökningar har forskare kunnat kartlägga sambandet mellan katters kroppsstorlek och artros. Resultaten visar tydligt: ju större och tjockare katten är, desto större är risken att drabbas av smärtsam ledsjukdom.
En ny polsk studie publicerad i Scientific Reports (2025) visar hur mikronålsplåster, tillverkade med hjälp av 3D-utskrift och biokompatibla polymerer, kan erbjuda ett alternativ till injektioner i veterinärmedicin. Tekniken kräver varken sprutor, kylförvaring eller professionell administratör, och kan öppna för snabb, smärtfri och exakt behandling direkt på klinik.
En fallrapport från Seoul National University, publicerad i Veterinary Medicine and Science (april 2025), beskriver hur en 11-årig katt med andningsbesvär visade sig ha en aortadissektion – med efterföljande chylothorax. Det är det första dokumenterade fallet där dessa två tillstånd påvisats tillsammans hos katt.
En kommentar av tre författare publicerad som journal pre-proof i European Journal of Pharmaceutical Sciences (2025) lyfter behovet av att omvärdera hur djurmodeller används i veterinär forskning. Författarna, som är namnkunniga profiler inom veterinär farmakologi i USA respektive Storbritannien, menar att klassiska in vivo-modeller behöver kompletteras och i vissa fall ersättas, både för att stärka vetenskaplig relevans och för att möta ökade etiska krav.
Hur påverkar veterinärens kommunikationssätt samarbetet med lantbrukaren och djurens hälsa? En ny avhandling från Kanada visar att bättre samtalsteknik kan göra stor skillnad – och att spelbaserad träning är ett steg i rätt riktning.