Nyheter

Djurskyddet Sveriges forskningsstiftelse tar nu över ansvaret för Ekesbofonden – en fond som i Ekesbos anda stödjer forskning om djurskydd och etik med särskilt fokus på lantbrukets djur. Genom det nya samarbetet säkras kontinuiteten i det arbete som präglat professor Ekesbos livsverk.

En ny internationell studie har kartlagt hur 462 veterinärer från fem länder konsekvent bedömer risken för parodontit hos hundar. Resultaten, som publicerades i Preventive Veterinary Medicine i december 2025, visar att trots en enad evidensbaserad klinisk praxis, kvarstår en stor klyfta mellan veterinärens kunskap och de faktiska resultaten av det förebyggande arbetet. Studien visade också vilka faktorer som rankas högst och hur ny forskning bekräftar dessa kritiska riskbedömningar.

En ny studie i Open Veterinary Journal har utvärderat en smaklös, långverkande oral formulering av enrofloxacin, designad för att möjliggöra ett doseringsintervall på 48 timmar. Studien visar goda farmakokinetiska egenskaper – men användningen av enrofloxacin är strikt reglerad i Sverige, och resultaten är därför i praktiken av begränsad klinisk relevans.

Regenerativ medicin har på senare år positionerat sig som ett banbrytande behandlingsalternativ inom djursjukvården. En artikel i Vet Farm Frontier, publicerad i juli 2025, sammanfattar hur stamcellsterapi, genom att utnyttja kroppens egen läkningsförmåga, erbjuder ett minimalinvasivt alternativ till konventionella kirurgiska ingrepp. Studien visar hur denna teknik revolutionerar behandlingen av kroniska muskuloskeletala tillstånd hos sällskapsdjur.

I Storbritannien upplever endast 5–10 procent av de personer som lever i hemlöshet boenden som tillåter hundar (1). En presentation vid European College of Animal Welfare and Behavioural Medicine Annual Conference i september 2025 utmanar veterinärprofessionens syn på dessa djurägare och deras sällskapsdjur. Forskningen kräver ett mer empatiskt och inkluderande förhållningssätt till veterinärtjänster för att motverka diskriminering (2).

Trots att Brucella abortus S19 (BAS19) är ett utbrett levande, försvagat vaccin mot bovin brucellos, kvarstår höga abortfrekvenser i smittade besättningar. En genomisk och immunoinformatisk analys, publicerad i Veterinary Medicine and Science i augusti 2025 (1), avslöjar signifikanta genetiska och strukturella anpassningar i en fältstam (BAS19). Dessa förändringar, inklusive förlust av nyckelstrukturer, har potentiellt påverkat stammens förmåga att stimulera ett långvarigt skydd (1).

Investeringsbolag – så kallade ”private equity”-firmor – har genom omfattande serieuppköp snabbt tagit över den tidigare fragmenterade veterinärbranschen. Denna snabba omvandling av kliniker till stora företagskonglomerat väcker oro för både höjda priser och sänkt vårdkvalitet, vilket har fångat uppmärksamheten hos konkurrensmyndigheterna i USA och Storbritannien.

Tisdagen den 28 oktober valdes en ny styrelse för Sveriges veterinärförbund på ett extrainsatt fullmäktigemöte. Samtidigt lämnar förbundsdirektören sin tjänst.

Sverige har sju katastrofmedicinska centrum för människor – men inget motsvarande för djur. Nu utreder SVA och SLU möjligheten att skapa ett veterinärmedicinskt katastrofcentrum som ska stärka beredskapen för både livsmedelsproduktion, tjänstehundar och sällskapsdjur vid höjd beredskap, kris och krig. Den 19 november hålls ett seminarium för att samla kunskap och erfarenheter.

En ny finsk studie visar att hundar som äter råfoder med högt fettinnehåll får lägre nivåer av blodsocker och blodfetter – medan hundar på kolhydratrikt torrfoder uppvisar tecken på försämrad metabol hälsa. Resultaten pekar på att hundars ämnesomsättning tycks reagera mer positivt på fett som energikälla än på kolhydrater.

I 30 år har forskare utanför Lund samlat blodprover från samma population blåmesar. Den unika långtidsstudien visar nu att varmare vårar – särskilt under en begränsad period i maj och juni – har lett till att förekomsten av fågelmalaria nästan fördubblats.

En laboratorieanalys vid University of Nottingham, publicerad i PLOS ONE (2025), visar att näringsprofilerna i växtbaserade torrfoder för hund i stort motsvarar köttbaserade produkter. Men flera foder, särskilt de växtbaserade, låg under rekommenderade nivåer för jod, vissa B-vitaminer och aminosyror. Resultaten väcker frågor om hur ”komplett” ett kommersiellt foder verkligen är.

En ny trippelblind, randomiserad crossover-studie publicerad i Frontiers in Veterinary Science (2025) visar att en hydrolyserad laxdiet kan vara ett fullgott alternativ till traditionella fjäderfäbaserade eliminationsfoder för hundar med misstänkt foderreaktion.

En kanadensisk studie publicerad i Journal of the American Veterinary Medical Association (JAVMA, 2025) visar att energianvisningarna på kattfoderetiketter ofta avviker från de etablerade prediktionsformlerna för vuxna katters underhållsbehov. Skillnaderna kan leda till både överutfodring och oavsiktlig viktnedgång – beroende på vilket foder ägaren väljer.

Två aktuella studier, en amerikansk interventionsstudie publicerad i Microorganisms (2025) och en kinesisk meta-analys i Journal of Animal Science and Biotechnology (2023), visar att probiotika kan minska förekomsten av tarmpatogener och förbättra tillväxten hos unga kalvar. Men effekten på tarmflorans sammansättning och långsiktiga hälsa är fortfarande oklar (1, 2).

Efter en ovanligt lugn fågelinfluensasäsong har läget nu snabbt förändrats både i Sverige och i närliggande länder. Redan har en svensk hobbybesättning och en kommersiell fjäderfäbesättning drabbats och det är ovanligt tidigt på hösten. Det finns risk för att denna säsong blir värre än på flera år. I ett pressmeddelande uppmanar SVA till stärkt smittskydd och ökad vaksamhet.