Oro för Ansvarsnämnden påverkar hur veterinärer arbetar
Nästan varannan kliniskt verksam veterinär i Sverige har någon gång anmälts till Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård, men bara en mindre andel av anmälningarna leder till disciplinära åtgärder. Det visar en ny enkätstudie publicerad i Frontiers in Veterinary Science i januari 2026. Studien ger en fördjupad bild av hur svenska veterinärer upplever ansvarssystemet och hur rädslan för anmälningar påverkar det dagliga arbetet.
Publicerad 2026-02-03
Studien bygger på svar från drygt 1 000 veterinärer verksamma inom olika delar av djurens hälso- och sjukvård. Totalt uppgav 47 procent att de någon gång blivit anmälda till Ansvarsnämnden. Av dessa ledde endast omkring tio procent till någon form av disciplinär åtgärd, oftast i form av erinran eller varning.
Trots den låga andelen sanktioner beskriver många veterinärer en betydande oro kopplad till risken att bli anmäld. En stor del av de svarande uppger att de upplever systemet som svårt att överblicka och att det är oklart hur nämndens bedömningar görs. Osäkerheten gäller både vad som faktiskt kan leda till fällning och hur stor vikt som läggs vid journalföring, kommunikation och medicinska överväganden.
Ett tydligt resultat i studien är att oron för anmälningar påverkar arbetssättet. Många veterinärer anger att de lägger mer tid på dokumentation än de annars skulle göra, och att kommunikationen med djurägare blivit mer försiktig. Vissa uppger även att rädslan för anmälningar i viss mån påverkar medicinska beslut, ett fenomen som författarna beskriver som defensiv veterinärmedicin.
Samtidigt visar resultaten att få veterinärer upplever att Ansvarsnämndens beslut leder till förbättrad vårdkvalitet för patienterna. I stället efterfrågas ökad transparens kring nämndens arbete, tydligare återkoppling och bättre stöd i hur ärenden bedöms. Författarna lyfter också behovet av utbildning i kommunikation och klagomålshantering, särskilt tidigt i yrkeslivet.
Studien sätter därmed fokus på en central men ofta känslig fråga inom svensk veterinärmedicin: hur tillsyn och ansvar kan utformas så att de både värnar djurägarnas förtroende och veterinärernas arbetsmiljö. I ett läge där psykisk belastning inom yrket uppmärksammas allt mer, menar författarna att ansvarssystemets utformning är en viktig del av helheten.
Referens:
Egenvall A, Enlund KB, Holmquist T och Rosenquist M (2026) A survey on opinions, perceptions and attitudes of Swedish veterinarians – the Swedish veterinary disciplinary board. Front. Vet. Sci. 12:1732118.