Begreppet One Welfare bygger vidare på det mer etablerade One Health, men breddar perspektivet till att även omfatta kopplingar mellan djurvälfärd, människors välbefinnande och sociala faktorer. Tanken är att dessa system påverkar varandra ömsesidigt, exempelvis att stress eller ohälsa hos djurhållare kan få konsekvenser för djuren och vice versa. 

I den aktuella norska studien har forskare undersökt just detta samband genom att koppla lantbrukares arbetsbelastning till djurvälfärd i deras besättningar över tid. Analysen bygger på data från den så kallade HUNT-studien (The Trøndelag Health Study), en stor befolkningsbaserad hälsoundersökning där invånare i en norsk region följts under lång tid med återkommande enkäter och hälsomätningar. 

Totalt inkluderades 425 lantbrukare. Deras självrapporterade psykiska och fysiska arbetsbelastning kopplades till objektiva djurvälfärdsdata från slakterier, där fynd som pneumoni, artrit och andra hälsomarkörer registreras rutinmässigt. Dessa data vägdes samman i ett index för djurvälfärd. 

Resultaten visar inget tydligt samband vid en enskild tidpunkt. Däremot framträder ett mönster över tid: både hög och låg psykisk arbetsbelastning var kopplad till en mer negativ utveckling av djurvälfärden under de följande ett till två åren, jämfört med en medelnivå av belastning. 

Sambanden var dock genomgående svaga och endast delvis statistiskt säkerställda. Forskarna tolkar resultaten som möjliga tecken på ett ”omvänt U-samband”, där både överbelastning och understimulans kan påverka arbetsförmåga, prioriteringar och därmed djurhållningen negativt. 

Trots att många lantbrukare uppgav att de ofta var fysiskt utmattade sågs inget motsvarande samband med djurvälfärd för fysisk arbetsbelastning. 

Forskarna trycker på att resultaten ska tolkas försiktigt. Sambanden kan vara dubbelriktade, där exempelvis sjukdomsproblem i besättningen också ökar arbetsbelastningen. Men studien pekar ändå på att lantbrukarens arbetsmiljö kan vara en relevant och potentiellt påverkbar faktor i arbetet med djurvälfärd.

Så mättes djurvälfärden

  • Data från slakterier (2016–2021) 
  • Indikatorer: bland annat pneumoni, pleurit, artrit 
  • Artspecifika mått: svansskador hos gris, renhet hos nöt 
  • Sammanvägt i ett ”Livestock Index Score” där högre värde = bättre välfärd

Referens: Jonil Tau Sperstad, Eystein Skjerve, Grahame Coleman, Karianne Muri, Magnhild Oust Torske,Exploring longitudinal associations between farmer self-reported psychological and physical job demands, and the welfare of their livestock. The HUNT Study, Norway,Preventive Veterinary Medicine, 2026, 106894, ISSN 0167-5877.