Antimikrobiell resistens beskrivs sedan länge som ett av de största hoten mot både djur- och folkhälsan, och EU har i flera år drivit ett gemensamt One Health-ramverk för att minska antibiotikaanvändningen i båda sektorerna samtidigt. En ny studie har nu ställt utvecklingen inom veterinärmedicinen och humanmedicinen sida vid sida för perioden 2019–2024, med hjälp av EU:s övervakningsdata för försäljning och konsumtion.

Resultatet är en tydlig, och något oväntad, divergens. Den veterinära sektorn har minskat antibiotikaförsäljningen med 24,3 procent sedan basåret 2018, i linje med målen i EU:s från jord till bord-strategi. Inom humanmedicinen var den totala konsumtionen 2024 däremot cirka 2 procent högre än 2019.

Författarna, med Telma de Sousa i spetsen, framhåller att framgångarna inom djursektorn till stor del kan förklaras av regelverk som förbjuder rutinmässig profylaktisk användning och striktare regler för förskrivning och användning av kritiskt viktiga antibiotikaklasser. Författarna pekar bland annat på att åtgärderna inom humanmedicinen i högre grad har byggt på riktlinjer och frivilliga insatser, medan sektorn för djurens sjuk- och hälsovård omfattas av bindande regler.

För svenska veterinärer, som redan verkar inom ett av EU:s mest restriktiva system för antibiotikaförskrivning till djur, är resultatet på sitt sätt en bekräftelse på att den vägen fungerar – men också en påminnelse om att One Health-arbetet haltar så länge humansidan inte följer efter i samma takt. En svaghet i studien är att den bygger på aggregerade försäljningsdata på landsnivå, vilket döljer stora skillnader mellan enskilda länder och djurslag; Polen är ett exempel på ett land där utvecklingen går åt fel håll (se nästa artikel).

Referens

de Sousa, T., Bugarim, T., Igrejas, G., Poeta, P. Comparative Trends in Human and Veterinary Antimicrobial Consumption in the European Union, 2019–2024. Antibiotics 2026, 15(7), 664.