Journalföring är en central del av det veterinärmedicinska arbetet. Den bidrar till patientsäkerhet, kontinuitet, spårbarhet och tydlig kommunikation med djurägaren. Samtidigt har dokumentationen för många blivit en av de mest tidskrävande delarna av arbetsdagen.

För många veterinärer i klinisk verksamhet tar arbetsdagen inte alltid slut när den sista patienten har lämnat kliniken. I Sverige syns utmaningen tydligt. I Sveriges Veterinärförbunds medlemsundersökning från 2023 uppgav endast 21 procent av de yrkesverksamma veterinärerna att de hade tid för administrativt arbete inom ordinarie arbetstid. I samma undersökning uppgav 38 procent att de ansåg sin arbetsmiljö vara god.

Det är just den här delen av vardagen CoVet vill avlasta.

CoVet grundades i Kanada 2024 av Yannick Bloem, Mike Parent och veterinären Mike Mossop. Sedan dess har bolaget vuxit snabbt och används i dag av veterinärer och kliniker på flera internationella marknader. CoVet har från början utvecklats specifikt för veterinärmedicin, med fokus på dokumentation, journalutkast, sammanfattningar och annan skriftlig uppföljning i det kliniska arbetet.

Tanken är enkel. Veterinären genomför besöket som vanligt. Samtalet med djurägaren kan fångas upp eller sammanfattas via verktyget, och därefter genereras ett journalutkast. Veterinären granskar, justerar och godkänner alltid materialet innan det förs in i journalen.

För CoVet är det en grundprincip. Systemet är inte tänkt att ersätta veterinärens kliniska bedömning, utan fungera som ett stöd i dokumentationsarbetet.

– Målet är att ge veterinärer tid tillbaka, inte att ta över deras beslut, säger grundarna bakom CoVet.

När dokumentationen blir en arbetsmiljöfråga

Dokumentation är nödvändigt. Men när allt mer tid går åt till journaler, uppföljning och kundkommunikation blir det också en arbetsmiljöfråga.

Inom veterinärprofessionen har frågor om arbetsbelastning, bemanning, psykisk hälsa och hur fler ska orka stanna kvar i klinisk verksamhet diskuterats länge. Administrationen är inte hela orsaken, men den är en återkommande del av problembilden.

För yngre veterinärer kan kontrasten vara särskilt tydlig. Många söker sig till yrket för medicinen, djuren och mötet med djurägaren. I praktiken tar journalföring, uppföljningar och skriftlig kommunikation ofta en betydande del av arbetsdagen.

CoVets utgångspunkt är att den delen av arbetet kan göras mer hanterbar, utan att ändra veterinärens ansvar.

Grundat utifrån tre olika perspektiv

CoVet grundades av Yannick Bloem, Mike Parent och veterinären Mike Mossop, som tillsammans bidrar med klinisk, operativ och teknisk erfarenhet.

För Mike Mossop var behovet välbekant från den kliniska vardagen. Innan han blev Chief Veterinary Officer på CoVet arbetade han i över femton år som veterinär och grundade Treatwell Pet Care, en mobil veterinärverksamhet i Kanada. Där såg han på nära håll hur journaler, uppföljningar och kundkommunikation kunde fortsätta långt efter själva besöket.

– Bra journaler är viktiga. De bidrar till patientsäkerhet, kontinuitet, kommunikation och ansvarstagande. Frågan var hur vi kunde hjälpa veterinärer att färdigställa dem mer effektivt, utan att ta ansvaret ur deras händer, säger Mike Mossop. 

Mike Parent hade sett samma problem från ett annat håll. Med bakgrund inom veterinär telemedicin, och som son till en veterinär, hade han länge haft insyn i den kliniska vardagen. Senare, i samtal med klinikägare och ledare inom djursjukvården, återkom samma tema: dokumentationen tog för mycket tid från för många.

Yannick Bloem bidrar med det tekniska perspektivet. Som tidigare senior ingenjör på Apple har han erfarenhet av att bygga digitala produkter för stora användargrupper. På CoVet har hans fokus varit att omsätta ett konkret kliniskt problem till ett verktyg som passar naturligt in i veterinärers arbetsflöden.

Det som förenade grundarna var övertygelsen om att dokumentationsstöd för veterinärer behöver byggas för veterinärmedicin från början, inte anpassas i efterhand från ett generellt AI-verktyg.

Global teknik, anpassad för svenska kliniker

CoVet används i dag av veterinärer och kliniker på flera internationella marknader och har lokal närvaro i stora delar av Europa samt på flera globala marknader. Nu stärker CoVet sin närvaro i Norden, med särskilt fokus på Sverige. För den svenska marknaden innebär det ett ökat fokus på svenskt språk, svenska journalflöden och lokala arbetssätt.

I Sverige representeras bolaget av leg. veterinär Anna Wildensjö.

– Som veterinär vet jag hur mycket omsorg svenska kliniker lägger på sina journaler, och hur viktig dokumentationen är för patientsäkerhet, kontinuitet och kommunikation med djurägaren. Samtidigt vet jag hur mycket tid det arbetet kan ta i en redan pressad klinisk vardag. För mig är styrkan med CoVet att verktyget hjälper veterinären att dokumentera snabbare och mer konsekvent, utan att ta bort det egna omdömet, språket eller arbetssättet, säger Anna Wildensjö.

Lokal anpassning är en viktig del av CoVets arbete. Produkten granskas, översätts och anpassas av veterinärer med egen klinisk erfarenhet. Det gäller språk, terminologi, journalstruktur och hur systemet fungerar i den praktiska vardagen på klinik.

Bakom CoVet finns ett större team av ingenjörer, veterinärer och medarbetare med egen erfarenhet från kliniskt arbete. De arbetar nära både produktutveckling och kunder, vilket gör att återkoppling från kliniker kan omsättas i förbättringar av arbetsflöden, mallar och dokumenttyper. För kliniker och större organisationer handlar det därför inte bara om att generera ett journalutkast, utan om att ha ett dokumentationsstöd som kan anpassas, kvalitetssäkras och utvecklas över tid.

CoVet kan generera journalutkast på svenska och anpassas efter olika dokumentationsstilar. En klinik som arbetar med mer utförliga journaler ska kunna fortsätta göra det. En klinik som föredrar kortare och mer kärnfull dokumentation ska kunna göra detsamma.

Veterinären har alltid sista ordet.

Mer närvaro i konsultationen

En av de effekter CoVet lyfter fram är minskad tid för journalföring efter besöket. Journalutkast kan genereras direkt efter konsultationen, vilket gör att veterinären snabbare kan färdigställa dokumentationen.

Men bolaget beskriver också en annan möjlig effekt: mer närvaro i samtalet med djurägaren.

När veterinären inte behöver lägga lika mycket mental energi på att samtidigt formulera journaltexten, kan mer fokus riktas mot patienten, djurägaren och den kliniska bedömningen.

Flera svenska användare beskriver nyttan på liknande sätt. Sara Littorin är legitimerad veterinär vid AniCura Regiondjursjukhuset Bagarmossen. Hon har specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar och är auktoriserad ögonlysare. I sitt kliniska arbete använder hon CoVet.

– Jag har använt CoVet mycket nu när jag har varit på akuten och det underlättar verkligen arbetet. Det blir så mycket roligare att jobba när man slipper lägga timmar på att skriva journaler, säger Sara Littorin.

Hon beskriver också att CoVet fungerar väl även under intensiva arbetspass, och att kollegor har uppmärksammat kvaliteten i journalerna.

AI behöver förtjäna sin plats

CoVet betonar att AI i klinisk dokumentation måste bygga på förtroende. Dataskydd, medicinskt ansvar, språk, kvalitet och arbetsflöden behöver vara tydligt hanterade innan nya verktyg kan bli en naturlig del av klinikens vardag.

För CoVet är dataskydd, informationssäkerhet och tydlig ansvarsfördelning centrala delar av arbetet när produkten etableras på nya marknader. Samtidigt växer intresset för lösningar som kan minska den administrativa belastningen inom djursjukvården.

CoVets budskap till svenska kliniker är därför inte att tekniken ska förändra allt, utan att den kan avlasta en mycket konkret del av arbetet.

Journalen kommer fortsatt att vara en central del av veterinärens ansvar. Frågan är om dokumentationen behöver ta så stor del av arbetsdagen — eller fortsätta bidra till övertid när patienterna har gått hem.

Vill du veta mer om hur CoVet kan användas i en svensk klinisk vardag?

Besök co.vet eller boka en kort introduktion med vårt svenska team.