Nyheter

I projektet ”När lammen tystnar”, som leds av SVA, analyseras fästingar och prover från får för att öka kunskapen om betesfeber, men tillgången till prover är avgörande. Därför uppmanas nu veterinärer runt om i landet att bidra till forskningen om anaplasmos.

Två studenter vid Chalmers tekniska högskola har utvecklat en AI-baserad metod som analyserar hundars andning och kan fungera som stöd när veterinärer bedömer om en hund har BOAS.

I en studie publicerad i Veterinary Sciences undersöker tyska forskare hur veterinärer upplever och hanterar kliniska misstag. Resultaten visar omfattande emotionell belastning, osäkerhet kring kommunikation med djurägare och varierande organisatoriskt stöd, faktorer som är centrala för patientsäkerhetskulturen även i svensk djursjukvård.

I en ny studie i Preventive Veterinary Medicine analyserar svenska forskare hur övervakningsdata kan användas för att förstå och förbättra smittkontroll. Resultaten visar hur nationella program inte bara mäter förekomst av sjukdom, utan också formar hur smitta upptäcks och tolkas.

I en studie publicerad i PLOS ONE analyserar forskare hur smittor sprids i djurpopulationer beroende på hur kontaktnäten faktiskt ser ut. Resultaten visar att det inte bara är patogenens egenskaper som avgör om ett utbrott tar fart – utan hur djur och besättningar är kopplade till varandra.

En indisk studie från Parasites & Vectors (BMC) kartlägger molekylärt påvisade fästingburna patogener hos nötkreatur och visar att saminfektioner och subkliniska bärare är vanliga. Resultaten belyser generella principer för hur vektorburen smitta etableras och upprätthålls i en population.

En ny originalstudie i Veterinary Sciences (MDPI) undersöker hur väl en djupinlärningsmodell kan identifiera parasitära element i fecesprover från hund och katt, och visar samtidigt att 2 500× förstoring kan vara den mest rationella kompromissen för framtidens automatiserade screening.

Priserna inom djursjukvården har ökat betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen de senaste åren. I en ny rapport konstaterar Konkurrensverket att bristande pristransparens gör det svårt för djurägare att jämföra kostnader och konkurrensutsätta vårdgivare. Myndigheten föreslår nu flera åtgärder för att stärka djurägarnas ställning och förbättra insynen på marknaden.

Hur uppstod veterinärutbildningen i Sverige – och varför behövdes den? I podden Folkets historia berättas historien om veterinärmedicinens framväxt, från 1700-talets boskapssjukdomar till dagens moderna djursjukvård.

Flera smittsamma sjukdomar hos häst sprids i dag till nya områden i Sverige. Nya studier från SVA visar bland annat att den fästingburna bakterien Anaplasma blivit betydligt vanligare och nu förekommer längre norrut än tidigare.

En ny studie i American Journal of Veterinary Research visar lovande 6-månadersresultat efter artroskopisk intraartikulär rekonstruktion av kranialt korsband hos stora hundar. Bakom arbetet står bland annat två svenska veterinärer, och en metod som har utvecklats och förfinats under flera decennier, i samarbete med kollegor i Frankrike och Storbritannien.

I en översiktsartikel i den vetenskapliga tidskriften Next Sustainability sammanfattar forskare vid Sardar Vallabhbhai Patel University of Agriculture and Technology i Indien den växande forskningen om veterinärmedicinens miljöpåverkan, från läkemedelsrester och anestesigaser till plastavfall och upphandling. Författarna argumenterar för att hållbarhet måste integreras i utbildning, policy och klinisk vardag om professionen ska leva upp till sitt One Health-uppdrag.

I Preventive Veterinary Medicine analyserar skotska forskare hur det nationella BVD-programmets så kallade spot test fungerar i praktiken. Resultaten visar att även en enda antikroppspositiv kalv kan vara en tidig signal om smitta – trots att många sådana fynd visar sig vara falskt positiva.

En experimentell studie på Wistar-råttor, publicerad i Veterinary Medicine: Research and Reports, har systematiskt undersökt hur medetomidin ensamt och i kombination med fentanyl påverkar reflexer, hjärt- och andningsfrekvens samt antinociception. Resultaten bidrar med fysiologiskt definierade referenspunkter för djup sedering och kan vara av värde för veterinärer som arbetar med djur i forskning.

En irländsk studie med över 267 000 nötkreatur visar att åldern har stor betydelse för hur bovin tuberkulos upptäcks. Sannolikheten att få ett positivt resultat i IFN-γ-testet, ett blodprov som mäter djurets cellmedierade immunrespons mot Mycobacterium bovis, ökar upp till medelåldern och minskar därefter. Samtidigt är synliga tuberkuloslesioner vid slakt vanligast hos de yngsta och de äldsta djuren. Resultaten ger viktig vägledning för hur testning bör användas i bekämpningsprogram.

Två hästar – en i Jönköpings län och en i Norrbottens län – har diagnostiserats med ekvint parapoxvirus, även kallat häst-parapoxvirus. Det är första gången smittan påvisas i Sverige.