Nyheter

I dag den 1 april kl. 12.00 öppnar Stiftelsen Hästforskning (SHF) sin årliga öppna utlysning av forskningsmedel enligt ett pressmeddelande.

Campylobacter påvisas återkommande i vissa slaktkycklingbesättningar, men orsaken är inte att bakterien blir kvar i stallmiljön. En norsk studie, publicerad i BMC Microbiology, visar i stället att smittan oftast introduceras på nytt vilket får konsekvenser för hur smittskyddet bör utformas.

Tularemi, eller harpest, är en zoonos med stark koppling till harar, men smittar oftast till människa via vektorer som fästingar och mygg. En studie publicerad i Emerging Infectious Diseases visar hur human- och djurdata tillsammans kan ge en mer nyanserad bild av smittspridningen.

Choklad är en klassisk orsak till förgiftning hos hund, särskilt kring högtider. En fallrapport publicerad i Canadian Veterinary Journal beskriver nu hur behandlingen i sig kan innebära risker. Efter intag av chokladbrownies utvecklade en hund livshotande hypernatremi i samband med behandling med aktivt kol.

Ett långvarigt salmonellautbrott i Nederländerna kopplas till kontaminerade äggskal som återanvänts i fjäderfäfoder. Studien, publicerad i Eurosurveillance, visar hur brister i foderhantering kan skapa nya smittvägar, även i system med etablerade kontrollprogram.

Under påsken riktas uppmärksamheten ofta mot symbolik och traditioner. Men i stället för att stanna vid historiska motiv kan blicken också riktas mot något mer vardagligt och biomekaniskt högintressant: kattens trampdynor. En studie publicerad i BioMed Research International visar hur deras unika struktur fungerar som ett avancerat stötdämpningssystem.

I projektet ”När lammen tystnar”, som leds av SVA, analyseras fästingar och prover från får för att öka kunskapen om betesfeber, men tillgången till prover är avgörande. Därför uppmanas nu veterinärer runt om i landet att bidra till forskningen om anaplasmos.

Två studenter vid Chalmers tekniska högskola har utvecklat en AI-baserad metod som analyserar hundars andning och kan fungera som stöd när veterinärer bedömer om en hund har BOAS.

I en studie publicerad i Veterinary Sciences undersöker tyska forskare hur veterinärer upplever och hanterar kliniska misstag. Resultaten visar omfattande emotionell belastning, osäkerhet kring kommunikation med djurägare och varierande organisatoriskt stöd, faktorer som är centrala för patientsäkerhetskulturen även i svensk djursjukvård.

I en ny studie i Preventive Veterinary Medicine analyserar svenska forskare hur övervakningsdata kan användas för att förstå och förbättra smittkontroll. Resultaten visar hur nationella program inte bara mäter förekomst av sjukdom, utan också formar hur smitta upptäcks och tolkas.

I en studie publicerad i PLOS ONE analyserar forskare hur smittor sprids i djurpopulationer beroende på hur kontaktnäten faktiskt ser ut. Resultaten visar att det inte bara är patogenens egenskaper som avgör om ett utbrott tar fart – utan hur djur och besättningar är kopplade till varandra.

En indisk studie från Parasites & Vectors (BMC) kartlägger molekylärt påvisade fästingburna patogener hos nötkreatur och visar att saminfektioner och subkliniska bärare är vanliga. Resultaten belyser generella principer för hur vektorburen smitta etableras och upprätthålls i en population.

En ny originalstudie i Veterinary Sciences (MDPI) undersöker hur väl en djupinlärningsmodell kan identifiera parasitära element i fecesprover från hund och katt, och visar samtidigt att 2 500× förstoring kan vara den mest rationella kompromissen för framtidens automatiserade screening.

Priserna inom djursjukvården har ökat betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen de senaste åren. I en ny rapport konstaterar Konkurrensverket att bristande pristransparens gör det svårt för djurägare att jämföra kostnader och konkurrensutsätta vårdgivare. Myndigheten föreslår nu flera åtgärder för att stärka djurägarnas ställning och förbättra insynen på marknaden.

Hur uppstod veterinärutbildningen i Sverige – och varför behövdes den? I podden Folkets historia berättas historien om veterinärmedicinens framväxt, från 1700-talets boskapssjukdomar till dagens moderna djursjukvård.

Flera smittsamma sjukdomar hos häst sprids i dag till nya områden i Sverige. Nya studier från SVA visar bland annat att den fästingburna bakterien Anaplasma blivit betydligt vanligare och nu förekommer längre norrut än tidigare.