Nyheter

I en konceptuell översiktsartikel i Veterinary Sciences granskar brittiska forskare hur begreppet ”resiliens” används inom veterinärmedicin, från produktionsdjur och djurvälfärd till veterinärers psykiska hälsa och One Health-arbete. Författarna menar att resiliens ofta framställs som något självklart positivt, men varnar samtidigt för att begreppet riskerar att dölja strukturella problem och flytta ansvar från system till individer.

I en studie publicerad i Frontiers in Veterinary Science har svensk-finsk forskning undersökt möjligheten att 3D-printa individanpassade gabapentintabletter för veterinärt bruk med hjälp av återanvändbara gelatinbaserade ”bläck”. Resultaten visar att vissa formuleringar kunde återanvändas efter två veckors kylförvaring utan att precisionen i doseringen försämrades, något som på sikt skulle kunna bana väg för mer flexibla och patientanpassade läkemedel inom djursjukvården.

När bör veterinärer inducera kräkning vid misstänkt intag av främmande föremål eller giftiga ämnen? I en ny riktlinje från Smådjurssektionens normgrupp lyfts försiktighetsprincipen fram som vägledande, samtidigt som gruppen varnar för att snävare försäkringsvillkor riskerar att påverka kliniska beslut i akuta situationer.

I en översiktsartikel publicerad i Thai Journal of Veterinary Medicine varnar forskare för att klimatförändringar, urbanisering och förändrade gnagarpopulationer kan bidra till ökad spridning av hantavirus världen över. Författarna efterlyser samtidigt stärkt övervakning och ett tydligare One Health-perspektiv kring de gnagarburna virusen – något som även kan få betydelse för veterinärmedicin i Europa och Sverige.

I en översiktsartikel publicerad i Pathogens varnar forskare för att diagnostiken av vektorburna protozoinfektioner fortfarande präglas av stora begränsningar, detta trots snabba framsteg inom PCR, sekvensering och AI-baserad bildanalys. Frågan blir alltmer relevant även för svenska veterinärer i takt med ökad import av djur, internationellt resande och förändrade klimatförhållanden som påverkar förekomsten av vektorburna sjukdomar.

Den genomsnittliga prishöjningen för veterinärvård landade på 3,9 procent under 2025. Samtidigt sjönk både omsättningen per patientbesök och branschens rörelsemarginaler. Det visar Gröna arbetsgivares nya branschrapport för Svensk Djursjukvård, som tecknar en mer återhållsam bild av prisutvecklingen än den som ofta dominerar debatten.

Det visar Jordbruksverkets sammanställning av kontrollmyndigheternas arbete under 2025 visar att antalet fysiska djurskyddskontroller ökade, liksom det totala antalet arbetsinsatser kopplade till djurskydd. Andelen kontroller där länsstyrelserna upptäckt brister i djurskyddet ligger på samma nivå som tidigare år – men omhändertaganden av katter och hundar fortsätter att öka.

När allvarliga smittsamma djursjukdomar misstänks eller bekräftas förändras veterinärens roll snabbt. Från kliniker och rådgivare till myndighetsutövare, samordnare och ibland emotionellt stöd för djurägare i kris. Två nya svenska studier, publicerade i Preventive Veterinary Medicine, visar hur arbetet med epizootier inte bara handlar om smittskydd och regelverk, utan också om relationer, kommunikation och att hantera konflikter mellan omsorg och kontroll.

Trots långvariga screeningprogram och omfattande avelsarbete kvarstår stora rasskillnader i förekomsten av höft- och armbågsdysplasi hos hund. Det visar en stor svensk studie, publicerad i Veterinary Record, baserad på data från fler än 114 000 hundar registrerade hos SKK.

De kallades länge för “skräp-DNA” och betraktades mest som genetiska fripassagerare. I dag ses transposoner, så kallade hoppande gener, som en viktig drivkraft bakom både evolution, sjukdomar och fenotypiska egenskaper hos djur. En turkisk översiktsartikel beskriver hur dessa mobila DNA-sekvenser kan påverka allt från hundars pälsfärg och kroppstyp till immunförsvar och genreglering.

Regeringen tillsatte i mars 2025 en särskild utredare som skulle föreslå hur ett förbud mot uppfödning och hållande av djur för pälsproduktion kan utformas. Utredningen är nu överlämnad och föreslår att ett förbud införs mot att föda upp eller hålla djur i huvudsakligt syfte att djuren eller deras avkomma ska avlivas för produktion av päls eller skinn. Förbudet föreslås gälla generellt och omfatta samtliga djurslag.

Efter månader av restriktioner upphäver Jordbruksverket nu högriskområdet för fågelinfluensa i södra Sverige. Beskedet innebär att det återigen blir tillåtet att släppa ut fjäderfän och andra hållna fåglar. Samtidigt uppmanas djurägare att fortsatt vara försiktiga eftersom smittan fortfarande finns kvar bland vilda fåglar.

Från och med den 1 maj erbjuder Livsmedelsverket en ny rådgivningstjänst för djurhållare, transportörer, veterinärer och slakterier. Tanken är att göra det enklare att bedöma om ett djur är lämpligt att transportera till slakt – och samtidigt minska både onödigt lidande och matsvinn.

En majoritet av svenska hund- och kattägare uppger att de är nöjda med sin veterinär. I en undersökning från Agria svarar 73 procent att de är mycket eller ganska nöjda, vilket tyder på ett fortsatt högt förtroende för veterinärkåren trots en pågående debatt om kostnader inom djursjukvården.

Två forskningsprojekt får stöd från Djurskyddet Sveriges forskningsstiftelse 2025. En av satsningarna sker i professor Ingvar Ekesbos anda med fokus på att stärka djurvälfärden.

Hur veterinärer och lantbrukare samarbetar har stor betydelse för djurhälsa, antibiotikaanvändning och smittskydd. En nederländsk forskargrupp visar i en scoping review i One Health att beslut formas i relationer och inte bara av medicinsk kunskap.