Nyheter

I en studie publicerad i Acta Microbiologica Hellenica återfanns bakterier på nära en tredjedel av kirurgiska instrument och operationsytor efter rutinmässig kemisk desinfektion på smådjurskliniker. Forskarna menar att resultaten understryker vikten av robusta rutiner för instrumenthantering och vårdhygien inom veterinärmedicinen.

I en svensk studie publicerad i Preventive Veterinary Medicine har forskare undersökt vilka smittskyddsåtgärder nötkreatursägare helst vill använda för att minska risken för Mycoplasma bovis. Resultaten visar att testning av djur före inköp värderas högst, följt av rengöring och desinfektion av transportfordon samt isolering av nyinköpta djur. Samtidigt visar forskarna att lantbrukarnas uppfattningar inte alltid överensstämmer med vad dagens kunskap talar för.

En studie i American Journal of Veterinary Research visar att hundar, katter och hästar kan bära multiresistenta bakterier under lång tid efter att de först har identifierats. Forskarna beskriver samtidigt hur ett veterinärt universitetsdjursjukhus har byggt upp ett övervakningssystem som ska minska risken för smittspridning och stärka arbetet med antibiotikastyrning.

I en studie publicerad i German Journal of Veterinary Research identifierades extrakt från persikoblad som en möjlig kandidat för framtida behandling av stafylokockorsakade hudinfektioner hos hund. I laboratorieförsök hämmade extraktet samtliga undersökta bakterieisolat och behöll sin aktivitet även efter flera månaders lagring. Forskarna betonar dock att resultaten bygger på in vitro-försök och att ytterligare studier krävs innan någon klinisk användning kan bli aktuell.

Två nya studier från Danmark respektive USA visar att biosäkerhet inom djurhållningen ser mycket olika ut beroende på vilka djur som hålls och under vilka förutsättningar. Medan kommersiella besättningar ofta omfattas av etablerade rutiner för smittskydd kan hobbydjur och småskaliga verksamheter innebära särskilda utmaningar. Forskarna menar att framtidens smittskyddsarbete behöver anpassas till dessa skillnader för att vara effektivt.

Efter flera år av konflikter och interna diskussioner samlades Sveriges Veterinärförbunds fullmäktige i Stockholm för att välja styrelse och diskutera vägen framåt. Även om synen på förbundets utveckling skiljde sig åt var många överens om att arbetet med förtroende, delaktighet och transparens måste fortsätta.

Veterinären Jenny Garland, grundare av smådjurskliniken Veterinär Garland i Uppsala, har tilldelats Rotarys Guldhjärta 2026. Utmärkelsen uppmärksammar hennes omfattande insatser för djursjukvården, engagemanget för djur i Ukraina och arbetet för hemlösa katter.

Mask-Olles stipendium tilldelas Mårten Lagerlund för ett examensarbete som undersökt sambandet mellan spolmaskinfektion och eosinofil luftvägsproblematik hos unga travhästar.

I en konceptuell översiktsartikel i Veterinary Sciences granskar brittiska forskare hur begreppet ”resiliens” används inom veterinärmedicin, från produktionsdjur och djurvälfärd till veterinärers psykiska hälsa och One Health-arbete. Författarna menar att resiliens ofta framställs som något självklart positivt, men varnar samtidigt för att begreppet riskerar att dölja strukturella problem och flytta ansvar från system till individer.

I en studie publicerad i Frontiers in Veterinary Science har svensk-finsk forskning undersökt möjligheten att 3D-printa individanpassade gabapentintabletter för veterinärt bruk med hjälp av återanvändbara gelatinbaserade ”bläck”. Resultaten visar att vissa formuleringar kunde återanvändas efter två veckors kylförvaring utan att precisionen i doseringen försämrades, något som på sikt skulle kunna bana väg för mer flexibla och patientanpassade läkemedel inom djursjukvården.

När bör veterinärer inducera kräkning vid misstänkt intag av främmande föremål eller giftiga ämnen? I en ny riktlinje från Smådjurssektionens normgrupp lyfts försiktighetsprincipen fram som vägledande, samtidigt som gruppen varnar för att snävare försäkringsvillkor riskerar att påverka kliniska beslut i akuta situationer.

I en översiktsartikel publicerad i Thai Journal of Veterinary Medicine varnar forskare för att klimatförändringar, urbanisering och förändrade gnagarpopulationer kan bidra till ökad spridning av hantavirus världen över. Författarna efterlyser samtidigt stärkt övervakning och ett tydligare One Health-perspektiv kring de gnagarburna virusen – något som även kan få betydelse för veterinärmedicin i Europa och Sverige.

I en översiktsartikel publicerad i Pathogens varnar forskare för att diagnostiken av vektorburna protozoinfektioner fortfarande präglas av stora begränsningar, detta trots snabba framsteg inom PCR, sekvensering och AI-baserad bildanalys. Frågan blir alltmer relevant även för svenska veterinärer i takt med ökad import av djur, internationellt resande och förändrade klimatförhållanden som påverkar förekomsten av vektorburna sjukdomar.

Den genomsnittliga prishöjningen för veterinärvård landade på 3,9 procent under 2025. Samtidigt sjönk både omsättningen per patientbesök och branschens rörelsemarginaler. Det visar Gröna arbetsgivares nya branschrapport för Svensk Djursjukvård, som tecknar en mer återhållsam bild av prisutvecklingen än den som ofta dominerar debatten.

Det visar Jordbruksverkets sammanställning av kontrollmyndigheternas arbete under 2025 visar att antalet fysiska djurskyddskontroller ökade, liksom det totala antalet arbetsinsatser kopplade till djurskydd. Andelen kontroller där länsstyrelserna upptäckt brister i djurskyddet ligger på samma nivå som tidigare år – men omhändertaganden av katter och hundar fortsätter att öka.

När allvarliga smittsamma djursjukdomar misstänks eller bekräftas förändras veterinärens roll snabbt. Från kliniker och rådgivare till myndighetsutövare, samordnare och ibland emotionellt stöd för djurägare i kris. Två nya svenska studier, publicerade i Preventive Veterinary Medicine, visar hur arbetet med epizootier inte bara handlar om smittskydd och regelverk, utan också om relationer, kommunikation och att hantera konflikter mellan omsorg och kontroll.