Nyheter

När allvarliga smittsamma djursjukdomar misstänks eller bekräftas förändras veterinärens roll snabbt. Från kliniker och rådgivare till myndighetsutövare, samordnare och ibland emotionellt stöd för djurägare i kris. Två nya svenska studier, publicerade i Preventive Veterinary Medicine, visar hur arbetet med epizootier inte bara handlar om smittskydd och regelverk, utan också om relationer, kommunikation och att hantera konflikter mellan omsorg och kontroll.

Trots långvariga screeningprogram och omfattande avelsarbete kvarstår stora rasskillnader i förekomsten av höft- och armbågsdysplasi hos hund. Det visar en stor svensk studie, publicerad i Veterinary Record, baserad på data från fler än 114 000 hundar registrerade hos SKK.

De kallades länge för “skräp-DNA” och betraktades mest som genetiska fripassagerare. I dag ses transposoner, så kallade hoppande gener, som en viktig drivkraft bakom både evolution, sjukdomar och fenotypiska egenskaper hos djur. En turkisk översiktsartikel beskriver hur dessa mobila DNA-sekvenser kan påverka allt från hundars pälsfärg och kroppstyp till immunförsvar och genreglering.

Regeringen tillsatte i mars 2025 en särskild utredare som skulle föreslå hur ett förbud mot uppfödning och hållande av djur för pälsproduktion kan utformas. Utredningen är nu överlämnad och föreslår att ett förbud införs mot att föda upp eller hålla djur i huvudsakligt syfte att djuren eller deras avkomma ska avlivas för produktion av päls eller skinn. Förbudet föreslås gälla generellt och omfatta samtliga djurslag.

Efter månader av restriktioner upphäver Jordbruksverket nu högriskområdet för fågelinfluensa i södra Sverige. Beskedet innebär att det återigen blir tillåtet att släppa ut fjäderfän och andra hållna fåglar. Samtidigt uppmanas djurägare att fortsatt vara försiktiga eftersom smittan fortfarande finns kvar bland vilda fåglar.

Från och med den 1 maj erbjuder Livsmedelsverket en ny rådgivningstjänst för djurhållare, transportörer, veterinärer och slakterier. Tanken är att göra det enklare att bedöma om ett djur är lämpligt att transportera till slakt – och samtidigt minska både onödigt lidande och matsvinn.

En majoritet av svenska hund- och kattägare uppger att de är nöjda med sin veterinär. I en undersökning från Agria svarar 73 procent att de är mycket eller ganska nöjda, vilket tyder på ett fortsatt högt förtroende för veterinärkåren trots en pågående debatt om kostnader inom djursjukvården.

Två forskningsprojekt får stöd från Djurskyddet Sveriges forskningsstiftelse 2025. En av satsningarna sker i professor Ingvar Ekesbos anda med fokus på att stärka djurvälfärden.

Hur veterinärer och lantbrukare samarbetar har stor betydelse för djurhälsa, antibiotikaanvändning och smittskydd. En nederländsk forskargrupp visar i en scoping review i One Health att beslut formas i relationer och inte bara av medicinsk kunskap.

Både hög och låg psykisk arbetsbelastning hos lantbrukare kan kopplas till en negativ utveckling av djurvälfärden över tid, enligt en norsk studie publicerad som ”pre-proof” i Preventive Veterinary Medicine. Studien utgår från ett One Welfare-perspektiv där människors och djurs välbefinnande ses som sammanlänkade.

Psykosocial ohälsa är utbredd bland veterinärstudenter, och många uppger att deras mående försämrats under utbildningen. En svensk studie pekar ut hög stress och tecken på utbrändhet som centrala problem.

Teori, praktik och erfarenhet. Ofta framställs vägen till klinisk kompetens som självklar. Men tre aktuella utbildningsstudier visar att flera av de pedagogiska grepp som används i dag inte räcker, och att både mängden träning och hur den genomförs kan vara avgörande.

Infektion med leverparasiten Parafasciolopsis fasciolaemorpha hos älg är kopplad till omfattande leverskador, men endast subtila förändringar i blodkemi. Det visar en ny studie i Veterinary Medicine International.

Den 23 och 24 april håller totalt elva nya professorer sina installationsföreläsningar på SLU Ultuna. Professorsinstallationen är en årlig akademisk högtid där nya professorer presenterar sin forskning i populärvetenskaplig form, följt av en ceremoni med rektor som värd. Svensk Veterinärtidning riktar särskilt intresse mot de två veterinärer som finns bland dem. Både Marie Rhodin och Odd Höglund kommer att få mer utrymme i Svensk Veterinärtidning nr 5/2026.

Från idisslarmagar och halta hästar till framtidens grödor, skogar och städer. Ämnesbredden är stor när SLU:s elva nya professorer föreläser den 23–24 april 2026 i Uppsala. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.

För att minska smittspridning, djurlidande och kostsamma utbrott införs nu krav på vaccination mot newcastlesjuka i Sverige. Beslutet beskrivs som ett viktigt steg för att stärka livsmedelsproduktionen.