Nyheter

Veterinärmedicinsk behandling omfattas i dag inte av konsumenttjänstlagen. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska undersöka om lagen bör utvidgas till behandling och förvaring av levande djur. Bakgrunden är bland annat stigande kostnader och krav på ökad pristransparens inom djursjukvården.

Små skillnader i hästars rörelsemönster kan vara svåra eller omöjliga att upptäcka med blotta ögat. Genom att kombinera rörelsesensorer, AI och genetiska analyser har forskare vid SLU nu identifierat både tidigare oupptäckta skillnader mellan gångarter och en genetisk region som kan ha betydelse för hur rörelser styrs och koordineras.

Utevistelse ger grisar större möjlighet till rörelse och naturliga beteenden – men ekologiska grisar tycks samtidigt löpa högre risk för ben- och ledproblem. I ett pågående forskningsprojekt vid SLU undersöks nu varför problemen uppstår och om ökad aktivitet redan som smågris kan stärka djuren inför livet utomhus.

Medan försäljningen av antibiotika till djur i EU har minskat med nästan en fjärdedel sedan 2018 var konsumtionen inom humanmedicinen något högre 2024 än 2019. En ny studie i Antibiotics sätter utvecklingen inom de båda sektorerna sida vid sida och pekar på en obalans i EU:s One Health-arbete.

Medan de flesta europeiska länder minskar sin veterinära antibiotikaanvändning har försäljningen i Polen ökat med nästan 20 procent på tolv år. En ny analys i Journal of Veterinary Research visar att skillnaden mot lågförbrukarländer som Sverige är fortsatt stor.

En tvärsnittsstudie publicerad i Iraqi Journal of Veterinary Sciences visar antikroppar mot Leishmania hos drygt var tionde häst i riskfaktoranalysen. Seropositiviteten var särskilt hög i Zarqa och statistiskt kopplad till bland annat stallhållning. Resultaten visar att hästarna har exponerats för parasiten – men inte att de fungerar som reservoarer eller bidrar till smittspridning.

En egyptisk studie i Zagazig Veterinary Journal visar att lever och njure från får och getter innehöll högre halter av flera tungmetaller än muskelkött. Resultaten understryker betydelsen av riktad provtagning och laboratorieanalys i kontrollen av kemiska föroreningar i livsmedel.

I en mindre observationsstudie i Veterinary Dermatology minskade klådan och behovet av andra läkemedel hos hundar som fick allergenspecifik immunterapi mot husdammskvalster under ett år. Samtidigt sågs flera immunologiska förändringar, medan förbättringen av hundarnas hudförändringar inte var statistiskt säkerställd.

Antibiotikaresistens hos stafylokocker från friska hästar tycks vara ovanlig, enligt en ny studie i Veterinary Dermatology. Resultaten ger ny kunskap om hästars normalflora – och kan bidra till mer träffsäker diagnostik och klokare antibiotikaanvändning.

Stamcellsterapi används redan kliniskt inom veterinär ortopedi, men effekten är ofta ojämn. En ny översiktsartikel undersöker hur naturliga produkter, inklusive traditionella medicinalörter, kan optimera stamcellernas beteende och förbättra behandlingsresultaten.

En bred europeisk studie identifierar de stressorer som veterinärer upplever som mest belastande och visar att arbetsrelaterad stress inte bara påverkar välbefinnandet utan också kvaliteten på det kliniska arbetet.

Tre av tio veterinärer arbetar redan deltid på grund av arbetsbelastningen, och nästan var fjärde har övervägt att lämna yrket helt. Det visar Sveriges Veterinärförbund:s senaste arbetsmiljöenkät.

En studie i Veterinary Dermatology pekar på att probiotiska örondroppar kan lindra både klåda och inflammation – men bakom de lovande resultaten döljer sig också flera skäl till försiktighet.

Hemolyserade serumprover är ett vardagsproblem på veterinärkliniker, men hur mycket hemolys är egentligen acceptabelt innan analysresultaten inte längre kan litas på? Tilde Eriksson Åkerström har i sitt examensarbete från Biomedicinska analytikerprogrammet vid Uppsala universitet undersökt detta systematiskt för 30 vanliga biomarkörer.

En europeisk fältstudie om mykoplasmainfektioner hos gris visar att den kliniska verkligheten och de vetenskapliga riktlinjerna för antibiotikaanvändning inte alltid stämmer överens, ett fynd med direkt relevans för arbetet mot antimikrobiell resistens.

Frivilliga smittskyddsprogram bedöms ha störst potential att förebygga smittsamma djursjukdomar och bidra till en robust livsmedelsförsörjning. Det är en av slutsatserna när SVA och Jordbruksverket, på uppdrag av regeringen, sett över vilka åtgärder som bör prioriteras för att minska smittspridning bland livsmedelsproducerande djur.