Hundavel som medför hälsoproblem och lidande för hundarna bör begränsas med hjälp av striktare övervakning. Det slår Naturresursinstitutet Luke, Jord- och skogsbruksministeriet och Livsmedelsverket fast i en ny gemensam utredning. Speciellt problematisk är extrem kortskallighet hos hundar som ofta kan leda till smärtor, sjukdomar och lidande hos hunden.
Det är Riitta Kempe, forskare vid Naturresursinstitutet Luke som har skrivit utredningen. Enligt henne skapar de här extrema egenskaperna underlag för allvarliga problem och bör därför undvikas.
Den kortskallighet som beskrivs i utredningen gäller speciellt engelsk bulldogg, fransk bulldogg, bostonterrier och mops. Inom de olika raserna finns det också stor variation när det gäller hur allvarliga hälsoproblem de lider av – en del kämpar med allvarligt nedsatt hälsa och välbefinnande, andra har knappt symptom alls.
Enligt de kriterier som föreslås i utredningen får en avelshund inte ha allvarliga deformiteter kopplade till kortskallighet, och inte heller missbildningar, sjukdomar och symptom kopplade till den. En hund som lider av ett lindrigt fel eller sjukdom kan användas för avel, om den tik eller hanhund som används som andra part i aveln inte har samma fel eller sjukdom.
Enligt Riita Kempe förbjuder den finska djurskyddslagen avel och avelsmetoder som kan åsamka djuret lidande eller medföra betydande men för djurets hälsa eller välbefinnande.
Dock saknas det en riktigt rättspraxis som skulle hjälpa till att tolka och tillämpa djurskyddslagen. Myndigheterna behöver klara regler och kriterier för övervakning och gränsvärden.
– Nosens längd i förhållande till skallens längd är det viktigaste när man går in för att undvika andningssvårigheter, säger Kempe som hänvisar till SKK och deras trubbnosinventering som syftar till att få en bättre bild av situationen hos respektive ras vad gäller genetiska bredd och variation i exteriören. Skärps kriterierna för hur raserna får vara beskaffade kan en stor andel individer av vissa raser falla utanför aveln.
Inom visa raser är det också omöjligt att omforma skallen med hjälp av avel, helt enkelt för att det inte längre finns hundar med en sådan genform som skulle göra att djuren utvecklar en normal skalle. I sådana fall kan man fortsätta aveln med hjälp av raskorsningar.
Utredningen föreslår vidare en utökad anmälningsplikt för veterinärer samt att en etisk delegation för avel grundas.
Finska Kennelklubben anser att utredningen är en bra grund för fortsatta åtgärder för att främja hundarnas hälsa. Speciellt bra är att veterinärerna uppmanas rapportera om en tik haft svårigheter då valparna fötts, liksom uppmaningen att rapportera om operationer som har korrigerat medfödda fel hos hunden.
Om en hund till exempel opereras i luftvägarna för att de skall vidgas kan uppgifter om operationen föras in i ett register och sedan kan man undvika att använda hunden eller individer besläktade med den i avel, påpekar Kennelklubben.
Källa: Svenska Yle
