I samband med den sjunde upplagan av King Abdulaziz Camel Festival undersöktes totalt 12 385 dromedarer (Camelus dromedarius) av veterinärer med uppdrag att identifiera så kallad tampering, det vill säga otillåtna kosmetiska ingrepp som syftar till att öka djurens marknadsvärde och chanser i skönhetstävlingar. Sådana ingrepp kan omfatta allt från mekanisk tänjning av läppar till injektion av filler-material eller hormoner, ofta utförda av icke-veterinär personal.

Av de undersökta djuren bedömdes 943 dromedarer, motsvarande 7,6 procent, ha utsatts för någon form av manipulation. Den vanligaste metoden var läppsträckning, som påvisades hos drygt hälften av de drabbade djuren, följt av läppbindning och injektion av filler i nos- eller läppregionen. I ett mindre men tydligt antal fall påvisades också förhöjda testosteronnivåer, vilket indikerar hormonell manipulation, framför allt hos hondjur.

För att identifiera ingreppen användes en kombination av klinisk undersökning och bilddiagnostik. Ultraljud visade sig särskilt användbart för att påvisa injicerade filler-material, som ofta framträdde som hypo- eller anekoiska områden i mjukdelarna, medan radiografi kunde påvisa förändrad mjukdelstäthet i nosregionen. Termografi, som mäter hudens yttemperatur, användes som komplement för att identifiera inflammatoriska förändringar kring injektionsställen.

Veterinärmedicin, välfärd och stora ekonomiska intressen

Bakgrunden till problemet är de mycket stora prissummor som står på spel vid internationella kameltävlingar. Vid den aktuella festivalen uppgick prispengarna till motsvarande cirka 80 miljoner amerikanska dollar. Författarna beskriver hur detta har skapat ett tryck på veterinärerna, som ofta måste bedöma mycket stora djurgrupper under tidspress, samtidigt som vissa hormonella substanser kan vara svåra att påvisa i blodprov efter relativt kort tid.

Studien ger samtidigt en tydlig bild av de veterinärmedicinska konsekvenserna av kosmetiska ingrepp. Förutom lokala komplikationer som inflammation, abscesser, fibros och nekros beskrivs mer systemiska effekter av hormoninjektioner, såsom reproduktionsstörningar och förändrad könsutveckling. Författarna drar paralleller till liknande komplikationer hos människa efter kosmetiska injektioner och betonar att ingreppen innebär både fysiskt och psykiskt lidande för djuren.

Även om företeelsen är geografiskt och kulturellt avlägsen för de flesta svenska veterinärer, lyfter studien mer generella frågor om hur veterinärmedicin, bilddiagnostik och djurskydd samverkar i miljöer där ekonomiska incitament riskerar att gå före djurvälfärd. Den visar också hur veterinär kompetens inom ultraljud och annan bilddiagnostik kan få en central roll i tillsyn och kontroll, snarare än enbart i traditionell klinisk diagnostik.

Metodologiska utmaningar i fält

Författarna diskuterar öppet de praktiska begränsningarna i arbetet. Radiografi kräver särskilda skyddade utrymmen och är tidskrävande i fält, medan termografi är starkt beroende av omgivningstemperatur och tid på dygnet.

Ultraljud framhålls därför som den mest flexibla och tillförlitliga metoden vid massundersökningar. Samtidigt konstateras att hormonell manipulation kan vara svår att verifiera laboratoriemässigt, då hormonnivåer kan normaliseras veckor till månader efter injektion.

Referens
Tharwat M, Al-Hawas A. Identification of tampering methods among 12,385 Arabian camels using different diagnostic imaging techniques. Open Vet J. 2025;15(3):1226–1238. doi:10.5455/OVJ.2025.v15.i3.14.