Anaplasmos orsakar stort lidande hos får och kan leda till betydande ekonomiska förluster för djurägare. För att få en bättre bild av hur sjukdomen sprids och vilka bakterievarianter som förekommer behöver forskarna prover från olika delar av Sverige.

– Veterinärer som möter fårbesättningar i sitt dagliga arbete spelar en viktig roll. Genom att ta prover från djur med misstänkt anaplasmos och skicka in dem kan de bidra direkt till forskningen, säger Dinah Seligsohn, projektledare och biträdande statsveterinär vid SVA.

Fästingar i fokus

Sjukdomen sprids via fästingar, och i takt med att fästingpopulationen ökar i Sverige befaras även anaplasmos bli vanligare. Inom projektet analyseras både fästingar och djurprover för att ta reda på vilka arter av bakterien anaplasma som finns – och om flera arter tillsammans kan orsaka mer allvarlig sjukdom.

Under betessäsongen kommer forskare även att samla in fästingar direkt från betesmarker där får vistas. Samtidigt tas blod- och mjölkprover från djur med misstänkt smitta, men också från friska djur eftersom bakterien kan ligga vilande i kroppen.

– Under maj månad kommer jag att besöka fårbesättningar på Gotland för att samla in fästingar från betesmarker. Vi hoppas hitta både vanlig fästing och trubbnosfästing som sedan ska analyseras, säger Marios Lazaros Michailidis, doktorand vid SVA och SLU.

Ökande problem i södra Sverige

Under de senaste tio åren har anaplasmos ökat i Sverige och sjukdomen tycks i vissa fall ha blivit mer aggressiv. Djur som tidigare klarade sig utan behandling kan nu insjukna, och i vissa fall dör djur trots behandling. Även förebyggande behandling mot fästingar ger inte alltid skydd. Sjukdomen förekommer främst i södra Sverige, där Gotland är särskilt hårt drabbat.

Parallellt med provinsamlingen kommer en enkät att skickas ut till fårägare och veterinärer. Syftet är att kartlägga rutiner för betesplanering, användning av fästingförebyggande åtgärder samt kunskap och erfarenheter av sjukdomen.

Kan ligga vilande i kroppen

Anaplasma är bakterier som kan orsaka sjukdom hos flera djurslag, bland annat får, nötkreatur och hästar. Får, särskilt lamm, kan drabbas hårt med symtom som hög feber, hälta, svaghet och plötsliga dödsfall. Vuxna djur kan kasta sina foster, och eftersom bakterien påverkar immunförsvaret blir djuren mer mottagliga för andra infektioner.

Samtidigt kan smittan ligga vilande i kroppen utan tydliga symtom – för att senare bryta ut, till exempel i samband med stress.