Veterinärmedicinens roll i djurhälsa, livsmedelssäkerhet och zoonoskontroll är välkänd. Mindre uppmärksammat är professionens eget miljöavtryck. I översiktsartikeln, som har publicerats i Next Sustainability, sammanställer forskare från Indien ett decennium av litteratur (2015–2025) om hur veterinär verksamhet påverkar klimat, ekosystem och resursanvändning.

Genom att förena One Health-perspektivet med modellen Avoid–Optimise–Substitute–Compensate (AOSC) argumenterar författarna för att hållbarhet måste integreras systematiskt i allt från läkemedelsanvändning och anestesival till avfallshantering, upphandling och veterinärutbildning. Syftet är inte bara att minska utsläpp och föroreningar, utan att positionera veterinärprofessionen som en aktiv aktör i det bredare arbetet för planetär hälsa.

För svenska veterinärer aktualiserar artikeln frågor om exempelvis anestesigaser i smådjurskirurgi, läkemedelsrester i miljön och hur kliniker arbetar med avfallssortering och upphandling.

Läkemedel och ekotoxicitet

Ektoparasiticider som fipronil och imidakloprid påvisas i vattendrag, makrocykliska laktoner påverkar dyngbaggar, och NSAID har historiskt orsakat kollaps av gam-populationer. Författarna argumenterar för att miljöriskbedömning bör få större tyngd vid registrering och uppföljning av veterinärläkemedel.

Anestesigaser och klimatpåverkan

Desfluran har en global uppvärmningspotential som är mer än 2 500 gånger högre än koldioxid, medan isofluran och sevofluran har lägre (men fortfarande betydande) klimatpåverkan. Lågflödessystem och övergång till TIVA anges som effektiva åtgärder.

Avfall och plast

Veterinärkliniker genererar enligt vissa uppskattningar upp till 1 kg avfall per patient och dag, där en stor del är potentiellt återvinningsbar. Författarna lyfter behovet av bättre sortering och cirkulära materialflöden.

Upphandling och utbildning

Artikeln visar på att hållbarhet inte enbart är en teknisk fråga utan kräver förändrade inköpsrutiner, ledarskap och integrering i veterinärutbildningen.

En strukturerad väg framåt

Som ramverk föreslås modellen Avoid–Optimise–Substitute–Compensate (AOSC), där onödiga åtgärder undviks, processer effektiviseras, miljöbelastande alternativ ersätts och kvarvarande påverkan kompenseras. Detta kopplas till One Health-paradigmet och de globala hållbarhetsmålen.

Artikeln är inte en kvantitativ klimatberäkning av veterinärsektorn, men ger en sammanhållen bild av ett område som snabbt växer i betydelse.

Referens
Amit Kumar Verma, Ajit Kumar Singh, Arbind Singh. Environmental footprint of veterinary practice: Challenges and sustainable solutions. Next Sustainability, Volume 7, 2026, 100274, ISSN 2949-8236