Stabilt resistensläge men avvänjningsdiarré kräver mer antibiotika
Förbrukningen av antibiotika hos svenska djur ligger kvar på en låg och stabil nivå, liksom förekomsten av antibiotikaresistens. Samtidigt pekar årets Swedres-Svarm-rapport ut ett område som kräver fortsatt uppmärksamhet – en ökad användning av antibiotika vid tarmsjukdomar hos unga grisar.
Publicerad 2026-06-29
Sverige har fortfarande ett gynnsamt läge när det gäller antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens hos djur jämfört med många andra länder. Det visar den årliga rapporten Swedres-Svarm, som ges ut av Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tillsammans med Folkhälsomyndigheten.
Rapporten bygger på SVA långvariga övervakning av antibiotikaförbrukning och resistensutveckling hos bakterier från djur och livsmedel. Årets upplaga är den första som publiceras helt digitalt.
– Det gör det enklare för oss att göra datan mer öppen, och den kan publiceras på ett mer interaktivt sätt. Förhoppningsvis gör det rapporten lättare att ta till sig, säger Oskar Nilsson, antibiotikaexpert på SVA.
Trots den positiva helhetsbilden finns vissa varningssignaler. Under de senaste åren har bakterier som tidigare varit känsliga för penicillin i allt större utsträckning utvecklat resistens mot preparatet.
– Det är lite oroväckande, för penicillin är förstahandsvalet. Men överlag brukar bakterierna fortfarande vara känsliga för de antibiotikasubstanser vi helst vill använda, och bland indikatorbakterier från friska djur är cirka 70 procent känsliga för alla substanser vi testar. Det tyder ändå på att läget är ganska bra, säger Oskar Nilsson.
Om resistensen fortsätter att öka kan det bli nödvändigt att använda mer skyddsvärda antibiotika, något man vill undvika för att bevara deras effekt vid allvarliga infektioner.
Ett område som sticker ut i årets rapport är grisproduktionen. Under senare år har antibiotikaanvändningen ökat för att behandla avvänjningsdiarré hos smågrisar. Problemen har blivit större sedan användningen av hög dos zinkoxid förbjöds av miljöskäl för några år sedan. Zinkoxid användes tidigare för att underlätta den känsliga omställningen när grisarna slutar dia.
– Vi myndigheter samarbetar med näringen för att komma till rätta med det här, innan förekomsten av resistens ökar alltför mycket. Det handlar framför allt om olika typer av förebyggande åtgärder som kan minska risken för att grisarna drabbas, säger Oskar Nilsson.
