Dermatofytos är en vanlig hudsjukdom hos katt, där infektion med dermatofyter, oftast Microsporum canis, kan ge upphov till allt från tydliga hudförändringar till helt symtomfria bärare. Vad som avgör dessa skillnader har länge varit oklart.

I den aktuella studien jämfördes hudens bakteriella och svamprelaterade mikrobiota hos tre grupper: katter med kliniska symtom, asymtomatiska bärare samt friska kontrollkatter. Analysen baserades på högupplöst sekvensering av både bakteriellt DNA (16S rRNA) och svamp-DNA (ITS1).

Resultaten visade en påtaglig likhet i mikrobiotans sammansättning mellan symtomatiska och asymtomatiska katter. Varken den totala diversiteten eller den relativa förekomsten av Microsporum skilde sig mellan grupperna. Däremot sågs skillnader jämfört med friska katter, vilket bekräftar att infektionen i sig påverkar hudens mikrobiella miljö.

Fynden talar emot hypotesen att en skyddande eller predisponerande mikrobiota skulle avgöra om en infekterad katt utvecklar klinisk sjukdom. I stället pekar resultaten mot att andra faktorer, framför allt värddjurets immunrespons – spelar en mer avgörande roll för sjukdomsförloppet.

Studien ger också viss metodologisk vägledning. Den så kallade tandborstmetoden gav högre mängd mikrobiellt DNA än den traditionella “carpet technique”, vilket kan ha betydelse för framtida mikrobiomstudier.

För kliniken innebär resultaten att variationen i sjukdomsbild vid dermatofytos sannolikt inte kan förklaras av skillnader i hudens normalflora. I stället bör fokus fortsatt ligga på värdfaktorer och smittdynamik, särskilt i miljöer med flera katter där symtomfria bärare kan spela en viktig roll i smittspridningen.

ReferensSantana AE, Torres SMF och Costa MdO, Skin Commensal Microbiota Does Not Influence the Clinical Course of Dermatophyte Infection in Persian Cats, Veterinary Dermatology (2026): 1–13.