SVF på SvD debatt: ”Sveriges unikt goda djurhälsa är hotad”

Finnålsaspiration (FNA) är en av de mest använda diagnostiska metoderna inom veterinärmedicin, men små tekniska skillnader kan påverka kvaliteten på provet. En artikel från diagnostikföretaget Moichor, med medverkan av veterinären dr Bianca Murphy, går igenom hur metoden kan utföras optimalt för att förbättra diagnostisk träffsäkerhet.

Veterinärer spelar en avgörande roll i att förhindra spridning av zoonoser och antibiotikaresistens, men hur väl rustade är de för detta redan under utbildningen? En ny studie, genomförd av forskare från bland annat Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och University College London, kartlägger veterinärstudenters kunskap om smittskydd och biosäkerhet vid tio etiopiska universitet. Studien, publicerad i Frontiers in Veterinary Science, pekar på behovet av att modernisera veterinärutbildningen för att bättre möta globala hälsohot genom One Health-konceptet.

Vilda djur fungerar ofta som reservoarer för smittämnen som kan påverka både husdjur, sällskapsdjur och människor. En ny omfattande studie, publicerad i Parasites & Vectors (2024), kartlägger förekomsten av vektorburna patogener hos europeiska grävlingar (Meles meles) och belyser deras potentiella roll i smittspridning. Studien, som genomfördes av forskare från nio europeiska länder, identifierar flera sjukdomsframkallande mikroorganismer som kan ha relevans även i Sverige.

Feber av okänd orsak kan vara en frustrerande diagnostisk utmaning, speciellt när blodprover, bilddiagnostik och kliniska undersökningar inte ger några tydliga svar. En ny studie från forskare vid Cornell University, Governors State University och University of California, Davis, publicerad i Veterinary Medicine and Science, undersöker en möjlig lösning: analys av blodets mikrobiom. Forskarna menar att bakteriesammansättningen i blodet kan ge nya ledtrådar till vad som ligger bakom långvarig feber utan klar diagnos.